Hösten år på väg med stormsteg. Man märker att många återkommer till jobbet nästa vecka. På onsdag samlar jag traditionellt Nätverket mot antibiotikaresistens till informella samtal. Vad kan vi göra tillsammans? Är det inte dags att kraftsamla kring frågan hur vi kan minska risken för ökad antibiotikaresistens. Vi lyckades så bra med att övertyga EU om ett förbud mot tillväxtantibiotika genom att samverka och agera utifrån våra olika plattformar – departement, myndigheter, bönder, konsumenter, veterinärer och djurskydd. Jag träffade Annika Åhnberg i Båstad. Annika var ju jordbruk – och konsumentminister 1997 när departementet ordnade det viktiga seminariet i Bryssel som kraftfullt bidrog till att EU-kommissionen så småningom 2003 fattade beslut om förbud mot antibiotika som generell fodertillsats. Hon pekade just på värdet av bred svensk samverkan i frågan och föreslog att man borde återupprätta nätverket. Frågan är dock om det i dag finns drivkraft inom landsbygdsdepartementet? Vem ska ta bollen? Antibiotikaresistens är en betydligt större och allvarligare fråga i dag än i slutet av 90-talet. Jag berättade för Annika att jag peppat Fredrik Federley i frågan och han kanske kan vara en bra kanal in till EU-parlamentet. Innan dess är det viktigt att frågan inte försvinner från dagordningen inför höstens val. Jag återkommer med rapport om vad vi enades om den 20 augusti på Cirkusberget på Ingarö.
Med den här värmen i sommar så längtar jag nästan till hösten. Om det inte var för att ljuset försvinner. Jag älskar de ljusa sommarnätterna. Det mest deprimerande med de nordiska säsongerna är att vi har långa mörka vintrar. Och blir det inte snö så blir det ännu mörkare. Man hävdar med bestämdhet att antalet skogsbränder inte ökat på grund av eventuell klimatförändring. Men det är självklart, att får vi fler långa intensiva värmeperioder med tillhörande torka så ökar risken dramatiskt för allvarliga skogsbränder. Jag finns med fasa den vi hade här på Björkudden, Ingarö den varma sommaren 1959.