Gårdagens nätverksmöte kring antibiotika, klargjorde att det är väldigt mycket på gång inom området antibiotika till människor och djur och åtgärder för att motverka antibiotikaresistens. Internationellt agerar bl a både WHO, FAO, OIE, EU-kommissionen, EU-organ och enskilda länder kunde Christina Greko, SVA rapportera. Även på nordisk basis har antibiotikaresistens prioriterats av nordiska ministerrådet. De europeiska och internationella konsumentorganisationerna har lagt sina positioner när det gäller antibiotika i livsmedelsproduktionen. Det som oroar på svensk nivå är att vi genom omregleringen av apoteksverksamheten fått brister i försäljningsstatistiken. Man tappar 5 – 10 % av försäljningen av injektionsläkemedel (Svarm 2013). Dessutom klarar Sverige fortfarande inte av att kartlägga förbrukningen på djurslags – och gårdsnivå. Det är skamligt att inte svenska veterinärer rapporterar in behandlingsdata till Jordbruksverket, som man är skyldig att göra. Här ligger Tyskland, Danmark och Nederländerna långt före.
Om man skummar vad som är på gång så gäller fortfarande mycket kontroll av förbrukning, kartläggning av antibiotikaresistens och ”prudent use”. Men för att på sikt klara av en av antibiotika oberoende djurhållning, krävs ett systemskifte. Vi måste få friska djur utan generell antibiotikabehandling. Den målsättningen fanns med i LRF:s antibiotikapolicy från 1981 (reviderad 1995): ”Målsättningen är en uthållig djurhållning, som så långt möjligt är oberoende av insatser av läkemedel”. Det finns uppfödningssystem som är tydligt antibiotikaberonde, som intensiv gödkalvsproduktion, som bygger på att man hämtar kalvar från stora delar av EU. Detta gäller också många av USA:s feed-lots system, där djur transporteras, blandas i stora grupper. Man frågar sig hur Nederländerna kan minska sin antibiotikaförbrukning med 50 % utan att egentligen ändra så mycket i uppfödningssystemen. Det visar sig att man tillämpat en kraftig överbehandling med antibiotika. Så man hankar sig fram med sina intensiva system utan att tappa i produktivitet. Och det gäller väl sannolikt också Danmark.
EU:s djurhälsolagstiftning har som motto: ”Prevention is better than curing”. Och det handlar inte bara om att vaccinera bort sjukdomar. Om vi ska kraftsamla kring något i Sverige, kanske det är just att få acceptans för att man måste satsa på friska djur för att bli mer oberoende av antibiotika. Och friska djur uppnås genom förebyggande djurhälsovård, avel, foder, miljö, skötsel, smittskyddsåtgärder och mycket, mycket mer. Det innebär sannolikt mindre intensiva system som kan innebära högre produktionskostnader. Billig mat har ett pris.