Efterfrågan på svenska livsmedel med svenska mervärden och svenska ekologiska livsmedel ökar. Svensk kycklingproduktion ökar, importen av kött minskar till förmån för svenskt kött i butikerna. Svenska slakterier bekräftar den positiva utvecklingen. Dansk grisproduktion har stora problem kring den höga förekomsten av MRSA i danskt kött och ökad antibiotikaförbrukning. Antibiotika och djurskydd finns på den mediala agendan. Svenska konsumenter betalar mer för ekologiskt, närproducerat och svenskt. Men visst, det är tufft för svenska mjölkbönder just nu. Kanske för att Arla, som multinationellt företag, är helt beroende av den globala marknaden, medan svenska mejerier kan bygga regionala svenska värden?
Den nye landsbygdsministern Sven-Erik Bucht har tydligt deklarerat att det behövs en svensk livsmedelsstrategi. Det är bra och nödvändigt. Konkurrenskraftutredningen blir då ett viktigt underlag till förslag till åtgärder. Var finns de väsentliga konkurrensbegränsande kostnaderna i svensk livsmedelsproduktion? Finns de i svenska djurskyddsregler som bidrar till svenska mervärden och EU:s lägsta antibiotikaförbrukning? Eller sitter kostnaderna och bristande betalningsförmågan i efterföljande led d v s hos mejeri och slakt? Därför är det så viktigt att utredningen och Sven-Erik Bucht förses med ett sakligt och bra underlag, med en trovärdig historiebeskrivning och en heltäckande omvärldsanalys. Rolf Annebergs som utredare kan inte förväntas ha hela bilden klar för sig. Speciellt viktigt är detta eftersom man i delbetänkandet ifrågasatt svenska särbestämmelser om dessa inte kan speciellt motiveras. Åke Rutegård (tidigare VD för Kött och charkföretagen) och Martin Wierup (tidigare professor SLU) kommer i en debattartikel i Veterinärtidningen peka på att Sverige gjorde fel när man satsade på att behålla svenska djurskyddsregler efter EU-inträdet. Positiva exempel är f f a Danmark och även Finland enligt dessa. Jag har tidigare skrivit om vikten av att se sambandet mellan svenskt djurskydd, friska djur och antibiotikaanvändning. Att sänka djursskyddskraven utan ordentlig analys är ett högriskprojekt. Att i dagsläget peka ut Danmark, där antibiotikaförbrukningen i grisuppfödningen ökar, som ett positivt exempel är med dessa ögon något förvånansvärt. Hur skulle marknaden reagera om man valde dansk modell för djurhållning och dessutom tvingades av djurskyddsskäl klippa grissvansarna. Finskt jordbruk har i Finland en särställning och ett starkt politiskt stöd. Tyvärr kan vi nog inte räkna med det i Sverige. Läs Svenskt Veterinärtidnings nästa nummer. Där får ni också läsa kommentarer från Bo Algers m fl från SLU och undertecknad.