Svenskt djurskydd bidrar till EU: s lägsta antibiotikaförbrukning till djur

Replik till DN debatt 12 oktober
”Orealistisk vision ger problem. Djurskyddsregler som är strängare än det finns vetenskapligt stöd för har skadat svensk djuruppfödning. På bekostnad av svensk produktion importerar vi kött från djur uppfödda med metoder vi förbjuder. Driv djurskyddsfrågan på EU-nivå” skriver Martin Wierup och Åke Rutegård på DN debatt”. Wierup och Rutegård underkänner den svenska strategin från EU-inträdet. Det författarna helt missar är sambandet mellan svenskt djurskydd, friska djur och antibiotikaanvändning. Sverige har EU:s lägsta antibiotikaförbrukning per kg kött. Problemen med antibiotikaresistenta bakterier är små. Och det är ingen tillfällighet. Djurskyddslagen från 1988 fokuserade friska djur genom en god djurmiljö och skötsel. Det av bönderna initierade förbudet mot antibiotika generellt i foder 1986, innebar en kraftsamling kring smittskyddsåtgärder, avel, foder och förbyggande hälsovård med målsättningen friska djur. Situationen ser helt annorlunda ut i länder som exporterar kött till Sverige, d v s hög antibiotikaförbrukning, enorm spridning av resistenta bakterier hos djuren i högintensiva system. Det var också budskapet i en debattartikel i SvD i våras från bl a ett antal forskare och veterinärer vid SLU ”Billigt kött kan göra oss sjuka på sikt”. Dålig djurvälfärd täcks över med antibiotika i många EU-länder.

Det finns all anledning att vara ororolig och beklaga svensk animalieproduktions kräftgång sedan EU-inträdet. Men det finns också all anledning att göra en ordentlig omvärldsanalys innan man kastar ut barnet med badvattnet. Vi kan konstatera att svenska grisuppfödare utsätts för olaglig kokurrens genom att till Sverige exporterande länder inte följer beslutade EU-direktiv. Det om något borde väl Wierup och Rutegård inkludera i sin analys. ”Det är djurvälfärden vi får betalt för!” är ett citat från VD för ett av Sveriges största danskaägda slakterier. Dagligvaruhandeln och konsumentorganisationer har gjort helt klart att man inte vill att svenska bönder nedmonterar svenskt djurskydd. Och vad händer just nu. Efterfrågan på svenska livsmedel med svenska mervärden och svenska ekologiska livsmedel ökar. Svensk kycklingproduktion ökar (trots svenska djurskyddsregler), importen av kött minskar till förmån för svenskt kött i butikerna. Svenska slakterier bekräftar den positiva utvecklingen. Dansk grisproduktion har stora problem kring den höga förekomsten av resistenta bakterier, MRSA, i danskt kött och ökad antibiotikaförbrukning. Antibiotika och djurskydd finns på den mediala agendan. Svenska konsumenter betalar mer för ekologiskt, närproducerat och svenskt. Att i dagsläget peka ut Danmark, där antibiotikaförbrukningen i grisuppfödningen ökar, som ett positivt exempel är med dessa ögon något förvånansvärt. Hur skulle marknaden reagera om man valde dansk modell för djurhållning och dessutom tvingades av djurskyddsskäl klippa grissvansarna.

Därför är det så viktigt att konkurrenskraftutredningen och landsbygdsministern Sven-Erik Bucht förses med ett sakligt och bra underlag, med en trovärdig historiebeskrivning och en heltäckande omvärldsanalys. Rolf Annebergs som utredare kan inte förväntas ha hela bilden klar för sig. Speciellt viktigt är detta eftersom man i delbetänkandet ifrågasatt svenska särbestämmelser, om dessa inte kan speciellt motiveras. Att djurskyddet drivs på EU-nivå kan undertecknarna av detta inlägg bara bekräfta. Vi har alla agerat för skärpt djurskydd i Bryssel och i EU:s medlemsländer.

2 kommentarer

  1. Lisa Sjöström
    Publicerad 13 oktober, 2014 at 7:53 | Permalink

    Håller med om att det känns fel att nedmontera det svenska djurskyddet men som ekologisk mjölkproducent ser jag stora bekymmer. Vi ska konkurrera på en internationell marknad med öppna gränser och en inställning till mat att den ska vara så billig som möjligt bland väldigt många konsumenter. På vår gård har vi investerat för att korna ska gå lösa och djurskyddet ska bli bättre hela tiden. Samtidigt ser vi att lönsamheten sjunker år efter år och att vår lön blir mindre samtidigt som vi själva arbete fler timmar för att hålla igen på lönekostnaderna. Vilket i sig på sikt kan leda till sämre djurskydd för set är få människor som klarar 10-12 timmars arbetsdagar 7 dagar i veckan 50 veckor om året (totalt har vi kanske ledigt 14 dagar på ett år).
    Jag tror att det måste bli en strategi ändring på politisk nivå om vi ska klara av att hålla kvar svensk matproduktion i Sverige och det får inte vara tomma löften eller att man tar med ena handen och ger med den andra så summan ändå blir noll.
    /Lisa

  2. tore johansson
    Publicerad 14 oktober, 2014 at 6:10 | Permalink

    animalieproduktionen håller på att försvinna ur sverige!vad har man då uppnått med strängare regelverk?Får prestigen och tunnelseendet kosta vad som helst?Vi har slutat att prata om den närande och den tärande sektorn helt och slagit ihop allt utan någon som helst hänsyn till balansen i grundekonomin!Var ska detta bedrägeri sluta?!!!!!

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.