Rumensin, numera kallat Kexxtone, är ett antibakteriellt medel som är tillåtet i USA, Canada, Nya Zealand m fl länder för att öka tillväxten hos nötkreatur och mjölkavkastningen hos mjölkkor. Det är en jonofor d v s samma typ av preparat som de jonoforer som används för att förbygga coccidios (parasitsjukdom) hos kycklingar. Rumensin som ”tillväxtantibiotika” var uppe till diskussion för många år sedan inom EU och förbjöds som sådant 2006. Nu har läkemedelsföretaget Elanco hittat en annan väg in på den europeiska marknaden. EU:s kommitté för veterinärmedicinska produkter och EU-kommissionen godkände efter ansökan från företaget Eli Lilly i november 2012 Monensin (Rumensin) som förebyggande medel mot acetonemi. Acetonemi är en metabolisk störning hos kon, som ofta inträffar i samband med kalvning (rätta mig om jag har helt fel). Preparatet tillförs djuret i form av en bolus, som placeras i vommen och som successivt avger den aktiva substansen. Preparatet lanseras först i England och Tyskland. Som förbyggande läkemedel krävs veterinär förskrivning. Men det krävs också för alla andra antibiotika i EU sedan 2006, då antibiotika som fodertillsats förbjöds. Det finns givetvis inget hinder för mindre nogräknande veterinärer att generöst skriva ut Rumensin till kor och inte bara uppnå en förebyggande effekt på acetonemi utan också uppnå ökad mjölkavkastning. Resistens och risk för människors hälsa? Jonoforer används inte till människa. Jonoforer till kyckling har använts sedan slutet av 80-talet till huvuddelen av alla svenska kycklingar (undantag Bjärefågel och ekologiska kycklingar). Resistensen kollas kontinuerligt. Men vill vi vekligen ha in antibakteriella hjälpmedel för ökad mjölkproduktion den vägen. I samband med TTIP kan frågan också dyka upp, eftersom EU pekar på skillnader i sättet att föda upp djur mellan USA och EU. Och tack Calle Ramvall, Norrvida, för tipset.