Gunnelas Blogg – Säker mat och djurskydd

Facebook

Twitter

Linkedin

Det har varit väldigt mycket kring den viktiga antibiotikafrågan just nu. Förutom att ECDC haft sitt seminarium den 17 november med internationell representation inklusive bondeorganisationerna från Bryssel och konsumentorganisationen BEUC. På antibiotikaforum den 18 november så presenterades myndigheternas förslag till handlingsplan mot antibiotikaresistens. Ett viktigt budskap är att vi måste fortsätta kartlägga, förebygga och använda antibiotika med förnuft. Handlingsplanen är myndigheternas plan, men för att komma framåt krävs allas ansvar. Något som också planen pekar på. Till planen finns en kommunikationsstrategi som ska samordna budskapet. Efter antibiotikadagen den 18 november har även WHO haft ett antibiotikaseminarium i Stockholm. Det är viktigt att ta utgångspunkt från att huvuddelen av all antibiotika i världen används till djur (dock inte i Sverige).

Tarmbakterier som bildar Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) har ämnen som bryter ner de flesta antibiotika ur penicillingruppen och gör att dessa inte kan användas. Detta är ett växande antibiotikaresistensproblem. ESBL är inte ett traditionellt smittämne (som bakterie eller virus) utan ett enzym som bryter ner många betalaktamantibiotika som är en av de viktigaste antibiotikagrupperna. Enzymerna gör att bakterierna blir resistenta mot de traditionella penicillinerna och de flesta cefalosporinerna. Mänskliga bärare av ESBL ökar i hela världen. I måndags redovisades rapporten över förekomsten av ESBL bl a i livsmedel. SVA, Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten berättade om resultaten av ett treårigt forskningsprojekt där man kartlagt förekomsten av ESBL i råvatten, avloppsvatten, hos människor och djur och i livsmedel – totalt 5300 prov. Risken att smittas av antibiotikaresistenta ESBL-bildande E.coli-bakterier via maten är inte särskilt stor i Sverige. Men det är viktigt att vi fortsätter att jobba förebyggande. På svenskt gris – och nötkött hittades ingen ESBL. Medan som väntat svenska kycklingar bär på ESBL (47 % jämfört med 95 % på kyckling från tredje land). Det beror på att ESBL importerats genom avelsmaterial från Storbritannien. I panelen i den efterföljande debatten fanns Lena Malm, kvalitetschef på COOP, som representerade Dagligvaruhandeln. Rubriken är Lenas uttalande. Och det vet vi ju att vår låga antibiotikaanvändning till djur i Sverige är unik och ett starkt argument. Det används ju också av ICA när man berättar varför svensk julskinka kostar lite mer. Nu väntar jag ivrigt på att COOP ska vara lika tydliga och inte marknadsföra billigt anonymt kött. Svenska bönder behöver bekräftelse på att man gör något bra och unikt.