Superval-året präglades av politisk turbulens. EU-valet lyfte på ett unikt sätt svenska mervärden som djurskydd och antibiotika till djur. Och det fanns skäl till att frågorna uppmärksammades. Vi är många som placerade frågorna på dagordningen. Än en gång en eloge till Bo Algers, som genom sina tuffa utspel kring grisknorrarna, bidrog till att var och varannan kandidat till EU-parlamentet ville visa sig med en svensk smågris i famnen. Min gamla kompis Marit Paulsen talade sig varm för den svenska modellen eftersom den bidrar till EU:s lägsta antibiotikaförbrukning. Utvecklingen av antibiotikasituationen, MRSA, i Danmark bidrog till intresset för frågorna. Sambandet djurskydd, djurhälsa och antibiotikaanvändning blev ett viktigt budskap. Svenska Djurhälsovårdens kampanj ”Sjysst kött” med positiva fakta kring svenskt kött var ett av bidragen. Den kampanjen var en effekt av griskrisen som hade sitt krismöte i februari inbjudna av Eskil Erlandsson och Leif Denneberg. Värdet av det mötet var medvetenheten om att hela livsmedelskedjan måste involveras.
Men det var helt andra frågor som dominerade riksdagsvalet i september. S-regeringens beslut att lägga ned landsbygdsdepartementet gäller fortfarande. Kommer vi verkligen få en uppslutning kring en svensk livsmedelstrategi? Många intressenter har gjort inspel till konkurrenskraftutredningen som är en väsentlig del av en kommande livsmedelsstrategi.
Debatten kring svenska djurskyddsregler kunde ses i lantbrukspressen. Man vill avveckla beteskravet och i en motion till LRF:s riksförbundsstämma i maj framförs att LRF bör sluta stödja experimentet med svenska djurskyddsregler. Stämmobeslutet blir uppseendeväckande. Vad man säger är egentligen att marknaden ska styra djurskyddet på gårdarna. Rutegård och Wierup i Veterinärtidningen och i DN Debatt hävdar att djurskyddet är främsta skälet till att svensk livsmedelsproduktion backat sedan EU-inträdet. De hävdar dessutom att reglerna inte bygger på vetenskapligt underlag. Sjutton tunga ”djurskyddsintressenter” gav svar på tal. Konsument – och miljörörelsen är tydliga – man vill behålla det svenska djurskyddet. Inte minst för att behålla den låga svenska antibiotikaförbrukningen till djur.
De fyra SLU-forskarnas utspel i SvD:s Brännpunkt kring den ekologiska produktionens tillkortakommanden gav en våldsam respons. Skällsorden kastades mellan de två lägren. Men nu verkar debatten ha något nyanserats. Om det går som jag, med flera vill, så får vi en bred hearing kring kriterier för ett hållbart jordbruk i ställer för att fastna i dagens standard för EU-ekologiskt och det som kallas konventionellt jordbruk – vad som nu menas med det? KSLA verkar ha tagit bollen.
Det eventuellt kommande frihandelsavtalet mellan EU och USA, TTIP har varit uppe i debatten. LRF och Sveriges Konsumenter verkar vara överens om att försiktighetsprincipen, salmonella, antibiotika, hormoner och miljöaspekter är viktiga både från producent – som konsumentsynpunkt. LRF talar gärna om rättvis handel som alternativ till fri handel.
GMO-frågan är en följetong. Mejerierna har än en gång besluta sig för att säga nej till GMO i foder. Och då följer övriga branscher med även om det har ropats från bondehåll att det är dags att gör som kollegorna i EU. Naturskyddsföreningen formulerade sin policy och Sveriges Konsumenter antog en mer nyanserad syn, som säger nej till dagens tillämpning av genteknik – åtminstone i vissa dokument.
Kommer regeringen ta till sig SLU:s Framtidens lantbruks kloka synpunkter om omfattning och delaktighet (se tidigare blogg)? Det finns en bred enighet om att den svenska livsmedeproduktionen bör öka. Ökad inhemsk konsumtion och export är en förutsättning. 2014 var det år då vi äntligen såg en ändrad trend. Importen av kött minskade till förmån för en ökning av produktion och konsumtion av svenskt kött. Utvecklingen när det gäller den svenska mjölkproduktionen är däremot väldigt oroande.
En viktig ingrediens i strategin är Konkurrenskraftutredningen. Här finns många, som vill göra inspel. LRF:s inspel handlar mycket om att avskaffa detaljregler och göra djurskyddslagstiftningen mer modern och flexibel. Hur stämmer det med ICA:s tydliga budskap kring varför den svenska julskinkan är dyrare, där det svenska djurskyddet är ett tungt argument? Antibiotikafrågan är en överordnad global hållbarhetsfråga. Antibiotikaresistensen ökar i hela världen. Just nu är Socialstyrelsens handlingsplan mot antibiotikaresistens ute på remiss. Följande formulering är just det som oroar: ”Vad gäller djur som hålls för livsmedelsproduktion, så är den enskilde djurhållarens arbete och investeringar avgörande. Eftersom dessa verksamheter bedrivs i företagsform är det viktigt att arbetet mot antibiotika-resistens och vårdrelaterade infektioner inte kommer i konflikt med konkurrenskraft och lönsamhet”. Grisföretagarnas djuromsorgs/kontrollprogram, som ska utvärderas under 2015 måste garantera en ökad konkurrenskraft utan risk för ökad sjuklighet och ökat behov av antibiotikabehandling.
2014 var för egen del sista året med Sveriges bönder. Lantmännen (1975 – 1980), LRF (1980- 1982), Slakteriförbundet (1982 – 1993), LRF (1993 – 2004) och Sigill Kvalitetssystem (2004 – 2014). Jag har lovat att jag ska berätta den fantastiska historien kring den svenska antibiotikamodellen. 10 pärmar väntar på att tömmas på spännande innehåll.