Gunnelas Blogg – Säker mat och djurskydd

Facebook

Twitter

Linkedin

En eloge till IVA (Ingenjörs Vetenskaps Akademien) som igår ordnade ett bra seminarium kring antibiotikaresistens. Vi som sliter med frågan sedan länge, har varit på flera sådana under senaste halvåret. Men för att öka medvetenheten om riskerna med antibiotikaresistens hos allmänheten, så krävs säkert mer. Att få en känd och uppskattad person, som ligger i riskzonen, ge uttryck för en verklig oro för att drabbas av att antibiotika inte biter på resistenta bakterier och infektionen därmed är obotlig.

Jag har lyssnat på Björn Olsen, Uppsala Universitet flera gånger tidigare och han gör gärna det provocerande utspelet att vi ska sluta att ge antibiotika till djur. ”Mindre trängsel och avlivning” är hans enkla recept, som givetvis varken är realistiskt eller acceptabelt. OECD har nyligen gett ut en rapport kring antibiotika inom djurhållningen, som är mer än oroande. Sverige förbjöd användningen av tillväxtantibiotika 1986 (på initiativ från LRF) och EU införde motsvarande förbud 2006. OECD:s rapport prognosticerar en ökning av antibiotika i djurhållningen med 67 % till 2030 om ingenting görs för att ändra policy. Ökningen kommer av ökad köttkonsumtion och produktion i f f a Asien. Kycklingproduktionen i Indien beräknas öka med 312 %! Frågan är som jag tidigare nämnt också högaktuell i samband med TTIP, där USA: köttdjursuppfödare fortfarande trots rekommendationer från FDA använder tillväxtantibiotika i stor omfattning. Detta gäller också Kanada där ett frihandelsavtal mellan Kanada och EU är på gång. Konsumenttrycket driver dock på i USA. McDonald har tagit bort foderantibiotika till kyckling och Perdue Foods den tredje största kycklingproducenten i USA har gjort samma sak. I feedlots i BrasiIien, Argentina används antibiotika för att öka tillväxten. I februari ordnas ett seminarium kring OECD:s rapport i Stockholm av näringsdepartementet.

Den ökande antibiotikaresistensen är en av våra viktigaste hållbarhetsfrågor. Jag avlyssnade i går ett jätteintressant seminarium på SVT Forum ordnat av Global utmaning. Man talar inte längre om den klassiska definitionen på hållbarhet, ekologisk, social och ekonomisk. Anders Wijkman fokuserade på att den viktigaste hållbarhetsaspekten är social hållbarhet. Hållbar miljö är en förutsättning och ekonomin är instrumentet. Hur ska vi uppnå social hållbarhet om människor kan dö av triviala infektionssjukdomar som lunginflammation (var det inte just det som hände med min älskade hund). Jag har förgäves i flera sammanhang försökt att få auktoriteter inom hållbarhetsområdet att inkludera antibiotikaresistens, som kritisk hållbarhetsfråga kring människors och djurs hälsa.