Detta är ett citat från ”Grisgeneralen” på Grisportalen. Djuromsorgsprogram som avviker från svensk djurskyddslagstiftning är inte värdeskapande. Det är Danmark som ligger i topp när det gäller spädgrisdödlighet, vilket visats i Dansk TV och skapat mycket debatt. Antibiotikaförbrukningen är dubbel så hög som i Sverige och alla grisar blir av med svansen. Det är dessa bilder som motiverat ett starkt stöd för svenskt kött med gott djurskydd. Och då vet vi att Tysklands grisproduktion har mångdubbelt högre antibiotikaförbrukning. Man måste vara oerhört rädd om ett högt förtroende. Det är ett högriskprojekt att driva en ändring av svensk djurskyddslagstiftning eller ge möjlighet till undantag. Att utvärderingen av Grisföretagarnas djuromsorgsprogram har mycket stora svagheter och definitivt inte klarar ett vetenskapligt krav, gör inte saken bättre. Jordbruksverket har det slutliga ansvaret.
Grisföretagarnas djuromsorgsprogram är att bota symtomen på ett systemfel. Målsättningen måste vara att producera många friska grisar utan rutinmässig antibiotika och i en miljö som ger möjlighet för djuren att bete sig naturligt (djurskyddslagens krav). Om man bygger sin uppfödning på ett avelsmaterial med stor kullstorlek från Danmark och Holland, så är det att be om att spädgrisdödligheten ökar. Tillväxt och värdeskapande – Konkurrenskraft i svenskt jordbruk och trädgårdsnäringen är titeln på den s k Konkurrenskraftutredningen. Radioprogrammet Kaliber har behandlat den pilotstudie som genomförts för att utvärdera djuromsorgsprogrammet för gris. Programmet har omfattat tolv besättningar och ett stort antal djur. Men är det verkligen värdeskapande att ändra förutsättningarna för djurskyddet för svenska grisar, med så bristande underlag som den nu genomförda pilotstudien? Det har pratats mycket om kravet på vetenskapligt underlag för svenska djurskyddsregler. Den frågan har drivits av Konkurrenskraftutredningen och Rutegård och Wierup. Den stora svagheten i Grisföretagarnas pilotprojekt kring ett djuromsorgsprogram är att det inte går att utvärdera på ett trovärdigt sätt. Blir verkligen smågrisdödligheten lägre? Hur upplever suggan fixeringen efter grisning och i samband med betäckning? Påverkas lägre avvänjningsålder diarree-förekomsten? Hur blir det djurhälsan och svansbitning med högre beläggning? Påverkas antalet antibiotikabehandlade grisar?
”Vi upplever många positiva signaler inom vår näring för närvarande. Det svenska köttet har fått en central roll i de flesta butiker och efterfrågan är bättre i början av detta år mot i fjol. MRSA-testerna i våra avelsbesättningar konstaterade att vi är MRSA-fria i Sverige. Vi har många fördelar som äntligen börjar komma till sin rätt. Vi måste slå vakt om det vi uppnått och ingen i grisledet får göra bort sig genom att tumma på våra Sverige-unika regler” skriver Sven Jerpdal under signaturen Grisgeneralen på Grisportalen. Kloka ord att ta till sig från någon som verkligen har rötterna i grisnäringen.