Närodlat – närproducerat

Med anledning av remissen av Livsmedelsverkets kostråd har Jordbruksverket och Sveriges Konsumenter (SK) kritiserat användningen av begreppet närodlat -närproducerat. Man hävdar att detta är vilseledande. Enligt Jordbruksverket kan man inte hävda att svenskodlat är bättre än importerat avseende miljö och klimatpåverkan. Ett något anmärkningsvärt uttalande från Jordbruksverket, eftersom det finns fakta i målet när det gäller regelverk och studier som visar att klimatpåverkan för många produktionsgrenar är låga i Sverige relativt andra länder. Och varför ska alltid Spanien poppa upp, där man använder betydligt mer bekämpningsmedel än i Sverige. Jan Bertoft, generalsekreterare i SK vill t o m avskaffa begreppet närproducerat. Det kan man nog glömma. Flera konsumentstudier visar också att en majoritet gillar beteckningen lokal/ närproducerat eftersom man vill stödja traktens bönder. Ett förhållande som jag anser att Sveriges Konsumenter måste respektera. Dessutom tror jag de flesta konsumenter är så kloka att man inte alltid likställer närodlat med ekologiskt, småskaligt och idylliskt. Förutom Livsmedelsverkets kostråd är frågan åter högaktuell. Nu kommer lokala initiativ där handlare vill ge extra stöd till traktens mjölkbönder. Och att konsumenterna gärna betalar en krona mer för mjölken, är väl ett bevis så gott som något för att många svenska konsumenter vill ha kvar sina mjölkbönder.

Debatten är inte ny. SLU:s LivsmedelsSveriges Ingela Hallberg försökte 2012 få till stånd en branschöverenskommelse, som skulle innebära att företag som använde sig av begreppet närproducerat skulle definiera vad detta i så fall innebar. Men intresset från industrin och handeln var då lamt. Dessutom la SLU ned LivsmedelsSverige. Alla är överens om att det inte finns någon rimlig definition på närodlat/ närproducerat. Nära betyder olika saker för olika människor – svenskt, norrländskt, gotländskt, Mälardalen o s v. Men nära, handlar också om värderingar d v s vad man tycker är viktigt när det gäller djurhållning och odling. Detta visar ett antal konsumentstudier. Skulle jag flytta till Skåne, skulle inte danskt bli nära för mig. Jag vill ha betande kor och grisar med knorr på svansen. Därför blir en geografisk definition av närproducerat idiotisk. Däremot är ursprungsmärkning – allt ifrån land, region till gård till glädje för oss som vill göra informerade val. Det var också svaret från Vi Konsumenter när LivsmedelsSverige skickade ut en enkät till ett antal intressenter 2011.

3 kommentarer

  1. Eva Haxton
    Publicerad 12 februari, 2015 at 15:13 | Permalink

    hej har du datum och titel på Thomas Michelsens artikel i DN från 1980. Intresse finns för denna artikel.Från One Helath Intitiative. Eva H One Health Sweden

  2. Lena Lindström
    Publicerad 22 februari, 2015 at 23:49 | Permalink

    Hmm, om närproducerat inte ska betyda nära, men om anledningen till att konsumenterna gillar det är att de vill stödja traktens bönder… Vad ska det då betyda, och varför?

    Det är väldigt svårt att se det här begreppets existensberättigande. Det är ett fullständigt tomt och innehållslöst begrepp som bara vilseleder konsumenter. Till skillnad från dig är jag övertygad om att de allra flesta kopplar ihop närproducerat med just småskaligt, idylliskt och ekologiskt. Vi är inte alltid så rationella.

    Om ”närproducerat” bara ska betyda ”svenskproducerat”, är det inte ärligare att använda det ordet istället?

    Mvh Lena

  3. Publicerad 23 februari, 2015 at 10:07 | Permalink

    Nej det är klart att närodlat inte säger särskilt mycket. Det var därför Livsmedelssverige, Ingela Hallberg sökte få livsmedelsbranschen att deklarera vad man menar. Självfallet är det att föredra att man anger vilken, lokal, region eller vilket land. Däremot kan man ju inte utesluta ordet från ordlistan.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.