I slutdebatten vid seminariet på KSLA kring djurhälsa och livsmedelssäkerhet den 17 februari uppstod en diskussion om vad som är den svenska modellen. Jag förstår att detta begrepp inte finns i medvetandet hos alla närvarande – en generationsfråga. Vissa talade om samverkansmodellen mellan olika intressenter. Men den svenska modellen innehåller också ett antal grundläggande värderingar kring livsmedelssäkerhet, miljö och etik, som fastställdes av LRF:s styrelse i juni 2002. Dessa hade utvecklats i ett långt och djupt samarbete mellan LRF och branscherna. Syftet var att skapa förtroende i omvärlden och stolthet hos Sveriges bönder. Ett exempel på detta är ett inlägg av Nordöstra Smålands Grisföretagare, som i ATL tar avstånd från LRF Kötts uppfattning att fixering av suggor kan vara del av lösningen på lönsamhetsproblemen i svensk grisuppfödning. ”Förtroende är mödosamt att bygga – och lätt att rasera”. Och det är budskapet i mina bloggar och de debattartiklar som Vi Konsumenter undertecknar. Men hur hållbara är dessa värderingar när det blåser full storm kring konkurrenskraft och ekonomisk överlevnad?
Efter sexton inlägg på det något mastiga seminariet på KSLA, var det intressant att lyssna på Leif Denneberg, GD, Jordbruksverket. Han ställde en mycket berättigad fråga: Vad hade hänt om Sverige inte hade behållit sina s k särbestämmelser? Vi får inte glömma att Sverige fick ett stort antal undantag inom f f a foderområdet vid EU-inträdet bl a förbudet mot antibiotika som fodertillsats. Sverige har framgångsrikt övertygat EU att undantagen var motiverade från livsmedelsäkerhetssynpunkt. Leif fråga är berättigad, eftersom att många i debatten har en övertro på att om vi harmoniserat svenska djurskyddsbestämmelser till EU:s nivå så hade importen inte varit så stor. Men snälla nån – vi har en mängd andra kostnader i Sverige jämfört med andra länder. Dessutom fanns en handfallenhet när det gällde att även bra livsmedel faktiskt kräver marknadsföring. Och svenska konsumenter är inte som finska som bara vill ha finsk mat. Till min glädje så var Åke Rutegård f d VD för kött – och charkföretagen tydlig med att nu får det inte förekomma några skandaler kring djuromsorg och redlighet, när det verkar som det har vänt och efterfrågan ökar på svenskt kött. Leif Denneberg gav sitt starka stöd till pilotstudien kring kontrollprogram för gris. Kanske inte så konstigt med tanke på Jordbruksverkets stöd. Men lite försiktighet kanske varit på plats. Utvärderingen är ju inte genomförd ännu.