Hög tid att byta perspektiv – från producent till konsument

Konkurrenskraftutredningen har ett tydligt primärproduktionsperspektiv. Man kan fråga sig varför LRF, producentorganisationer och lantbrukspress är så nöjda med utfallet, medan representanter för konsument- miljö -och djurskyddsorganisationer och dagligvaruhandeln är undrande eller starkt kritiska. Nu måste man vända på perspektivet och i alla högsta grad involvera de som påverkar efterfrågan och utbudet av svenska produkter. Sven- Erik Bucht talade om att bönderna och konsumenterna ska kroka arm, men det krävs nog mer av en ringdans. De regionala mötena får inte bara inkludera producenter. Bjud in konsument- miljö och djurskyddsföreningar! I utredningen finns en tilltro till att svenska konsumenters höga förtroende för svenska livsmedel inte skulle påverkas av att Sverige EU-anpassar sitt regelverk till EU:s. Med tanke på debatten i svenska media (och även danska) kring djurhållningsfrågor och kanske f f a svensk kontra dansk grisproduktion och antibiotikaförbrukningen till djur i andra EU-länder, är detta minst sagt förvånande. Det är ju tack vare mediauppmärksamheten och ökad engagemang i frågor som djurvälfärd och livsmedelssäkerhet, som ICA har haft möjlighet att marknadsföra svenska mervärden med ett merpris. Och att man rejält har ökat försäljningen av svenskt kött och kyckling. Har man inte heller uppmärksammat att den tidigare så kritiserade livsmedelskedjan Lidl nu säljer svenska mejeriprodukter och svenskt kött under egna EMV.

Utredningen och LRF talar om djuromsorg på annat sätt än lag. Jag förutsätter dock att man inte glömt bort att EU har ett stort antal djurskyddsdirektiv, som måste tåla granskning vid en FVO-inspektion. Även regeringen talar om ökad produktion på mer marknadsmässiga grunder. Innebär det att man tänker sänka ambitionerna i djurskyddsförordningen? Man ska vara klar över att svenska konsumenter i hög omfattning förutsätter att vi sätter en gemensam ribba i form av svensk lagstiftning. Det kan gälla livsmedelsäkerhet eller djurskydd. Var finns den djupa och breda analysen kring varför det gått som det gått med den vikande konsumtionen av svenska livsmedel. Att skylla på några svenska särregler inom djurskyddsområdet är att göra det alldeles enkelt för sig. Sedan år 2000 gjorde LRF vartannat år breda och djupa konsumentstudier. Dessa innehöll också analyser och grupperingar av konsumenterna som vägledning för den fortsatta kommunikationen och åtgärder. Den sista genomfördes 2006. Visst har LRF gjort konsumentenkäter sedan dess, men det är analysen och åtgärderna, som jag saknat.

Sedan uppstarten av livsmedelsstrategin den 5 mars har jag träffat representanter för dagligvaruhandeln och konsument- miljö- och djurskyddsorganisationer. Det finns en förvåning och irritation över att Rolf Annerberg valt att exkludera dessa intressen i konkurrenskraftutredningen. Jag har förutom Rolf Annerberg också lyssnat till Harald Svensson, Jordbruksverket. Enligt Harald Svensson kanske det var meningen att utredningen skulle fokusera primärproduktionen och inte inkludera NGO:s . Harald vill speciellt betona företagandet och området kunskap och innovation. För att inte uppfattas som genomgående kritisk, vill jag framhålla att det finns flera kloka och bra förslag i rapporten( SOU 2015:15). Omfattningen av behovsanpassad forskning är ett angeläget område. Inom företagande konstateras att det finns stora skillnader.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.