Satsar man på export och marknaden så slipper man opinionsbildarnas krav på svensk djurskydds -och miljölagstiftning

Ökad export har blivit det förlösande för ett antal olika aktörer, regeringen, konkurrenskraftutredningen m fl. Satsar man på export, så slipper man slåss med svenska opinionsbildare, som ställer krav på svensk lagstiftning kring djurskydd och miljö vid produktionen av svenska livsmedel. Konkurrenskraftutredningen anser ju att Sverige ska sänka sitt djurskydd till EU:s nivå och låta marknaden lösa högre ambitioner. Men aktuella studier visar att svenska konsumenter vill att samhället lägger ribban. Även näringsdepartementet inser att djurskyddslagstiftningen är vansklig materia. Kommer Miljöpartiet acceptera att man ändrar i djurskyddsförordningen?

Är export lösningen på lantbrukets lönsamhetsproblem? Jordbruksverket och Livsmedelsverket har fått ett speciellt uppdrag att främja export. Och det är väl jättebra om svensk livsmedelsexport kan öka de svenska livsmedelsföretagens betalningsförmåga till svenska bönder. Om KLS Ugglarp kan sälja grisfötter och grissvansar till Kina och fågelbranschen kycklingfötter så ökar detta lönsamheten. Det är väl jättebra om Dafgård ökar sin export av köttbullar till övriga världen. Ja, det är bra för jobben, men är det bra för Sveriges bönder? Dafgårds har ju inte utmärkt sig för svenska råvaror, så Sveriges bönder kanske inte tjänar på Dafgårds internationella framgångar. Förutom vodkan, som bygger på svensk råvara så är det ofta högförädlade livsmedel som lyckas bra. Är det svenska ägg i tårtorna – tveksamt! Ökad export av kaffe är bra för Löfbergs, men det löser inte mjölkproduktionens dilemma. Jag fick mig en knäpp på näsan när jag på KSLA:s sammankomst häromdagen hävdade att man måste bygga på en stark hemmamarknad. På frågan om man inte från sårbarhetssynpunkt ha måste ha någon form av självförsörjning, så blev svaret att vid kris får man väl ställa om – lätt som en plätt. Är ökad export bra för konsumenterna? Nja, inte om det innebär att man nedmonterar de värden som svenska konsumenter uppskattar d v s svenskt djurskydd och miljökrav. Då får väl det ekologiska sortimentet lösa problemet? Nej, många vill ha svenska bra livsmedel till ett lägre pris än ekologiska (läs DN:s studie).

Nu gläds Livsmedelsföretagen över ökad export och ropar på fler frihandelsavtal typ TTIP. Det gör också Macklean, LRF: s dotterbolag i Konkurrenskraftutredningen. I bästa fall kan EU på lång sikt medverka till säkrare livsmedel och bättre djurskydd även i USA. Men risken är överhängande att vi ger marknadstillträde till livsmedel producerade på ett helt annat sätt och till ett lägre pris än vad EU kan erbjuda. COPA-COGECA varnar just för att den europeiska köttproduktionen kan drabbas hårt eftersom den bedrivs i en helt annan skala än i USA. Det vi tjänar in på gungorna, förlorar vi på karusellen. Och vi, i det här fallet är kanske både bönder och konsumenter.

I slutet av 90-talet var jag med i ett spännande projekt, som syftade till att sälja in svenska livsmedel till Storbritannien. Vi besökte en mängd olika intressenter exempelvis Farm Animal Welfare Council och RSPCA (Royal Society for Prevention of Cruelty to Animals), var med i BBC och i Financial Times och hade presskonferens tillsammans med Margareta Winberg. Swedish Farm assured -projektet syftade till fullkomlig spårbarhet från gård till konsument. Skånemejerier och Scan var deltagare. Det fanns ett jätteintresse för svenska livsmedel med mervärden. Sverige hade ingen BSE, ingen salmonella, hade tagit bort antibiotika generellt i foder och hade djurskydd väl i klass med Storbritannien. Men när brittiska handeln tände till, fanns inte chansen att kunna leverera, med de kvantiteter som krävdes. Scan levererade ekologiska grisar några år, men sedan tog det slut. Det gjordes väl också några leveranser av griskött till Belgien, som inte heller lyckades. Men vi får inte glömma att Scan exporterade griskött till Japan framgångsrikt under många år innan EU-inträdet. Det finns säkert lyckade exempel på export av svenska livsmedel, men sannolikt krävs mycket mer professionalismen. Det som exempelvis Danmark lärt sig under 50 år.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.