”Bevara den svenska djuruppfödningsmodellen!”

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Det var ett av Marit Paulsens (FP) budskap vid Europaparlamentets seminarium kring antibiotika och antibiotikaresistens i fredags. ”Grisknorrens bästa vän är WHO!” sa Marit som en sammanfattning av att gott djurskydd bidrar till friska djur och minskad antibiotikaanvändning. Som sällskap hade hon Fredrik Federley ( C ) också EU-parlamentariker. Det andra budskapet var att det krävs att regelverket kring animal health law, veterinärläkemedel och medicated feed kommer på plats för att komma till rätta med överanvändningen av antibiotika i djurhållningen i vissa EU-länder. Det kan också vara till hjälp i samband med handelsförhandlingarna med USA, TTIP. För TTIP är ett problem anser Marit. I USA diskuterar man mycket antibiotika i humanmedicinen, men 80 % används i djurproduktionen. En ökad antibiotikaresistens drabbar alla, även näringslivet hävdade Fredrik Federley. Knäckfrågan är vad vi är beredda att betala för maten. Det tål att upprepas ständigt. Allt kräver stöd av en kraftfull opinionsbildning. BEUC den europeiska konsumentorganisationen kan göra stor nytta. Föreningen Vi Konsumenter har prioriterat frågan sedan många år.

Läkaren Tomas Tängden från Uppsala universitet och REACT, talade om de stora effekterna av antibiotikaresistens inom humansjukvården. Han refererade de 25000 som dör p g a antibiotikaresesistens inom EU (finns det inte mer aktuella siffror?), 38000 i Thailand och 23000 i USA. Christina Greko, SVA, betonade att allt hänger ihop. Antibiotikaresistens flödar i kanalerna från djur till livsmedel till människor till miljö och tillbaka. Hur mycket som flödar mellan systemen är inte intressant utan var vi kan klippa av kanalerna. Kör inte runt smittor genom handel med djur! Den svenska djuruppfödningsmodellen verkar för friska djur. Andra länder har varit framgångsrika med en minskning. Efter flera års (1999 – 2007) ökning av antibiotikaförbrukning i djurhållningen i Nederländerna fastställdes ett mål på 50 %s minskning till 2013. Minskningen blev 60 %. Man har en särskild myndighet, som har koll på förbrukningen på gårdsnivå. Detta är Sveriges stora pinsamhet. 1994 gjorde LRF en framställan om att behandlingsdata måste kunna redovisas på djurslag, veterinär och gård. Men fortfarande brottas Jordbruksverket med djursjukdata och inrapporteringen från veterinärerna. Det måste vara ett villkor, för att man ska kunna godkänna den s k villkorade användningen i mjölkproduktionen VILA, som nu är ute på remiss.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.