Oerhört mycket har hänt i antibiotikafrågan på senare tid. I tisdags presenterades den svenska rapporten Swedres- Svarm 2014 med förbrukning och resistensdata för människor och djur. Rapporteringen i media handlar gärna om att fynden av antibiotikaresistens ökar på människa. Mer positivt är kanske att läkarnas förskrivning minskade med 4 % 2014. Man kan spekulera i hur mycket resandet bidrar till ökningen av resistenta bakterier hos människa. När det gäller djur är en minskning av veterinärförskrivning till hund med 50 % imponerande (min älskade hund Sappho var undantaget som i höstas fick antibiotika i 30 dagar och ändå dog – resistensfall?). Svenska kycklinguppfödare har i flera år jobbat med att minska förekomsten av ESBL genom att ställa krav på att importerade avelsdjur inte får antibiotikabehandlas rutinmässigt. Förekomsten av ESBL hos svensk kyckling minskar glädjande nog. Svarm uppmärksammar det oacceptabla bortfallet av förbrukningsstatistik över injektionspreparat. Säkra trender kan inte avläsas sedan 2010!
Uppsala Health Summit fick stor uppmärksamhet med Otto Cars som förkämpe i kampen mot antibiotikaresistens sedan 90-talet. Men det intressanta är kanske Obamas forum mot antibiotikaresistens 2 juni. Fokus är en ansvarsfull antibiotikaanvändning. Livsmedelsjättar som McDonalds, Tyson Walmart, Smtithfield, Foster Farms, Perdue och Tyson driver förbud mot rutinmässig användning av antibiotika till kyckling, kalkon och gris. Man går längre än FDA:s (Food and Drug Administration) rekommendationer. FAO ska besluta om en antibiotikastrategi. Frågan är hur man hanterar sin prognosticerade kraftiga ökning av antibiotika i den ökande djurhållningen?
Torkel Ekman, Björn Olsén, Helena Jonsson och Karin Östensson på SvDs Brännpunkt pekade på risken med gummiparagrafen i den nya djurhälsolagen, som tillåter förebyggande behandling med antibiotika vid misstanke om smittsam infektion i besättningen. Fredrik Federley (C) inser problematiken i sitt svar. Och visst är det ett försök att med stöd av lantbruksnäringen inte ta i grunden till problemen. För knäckfrågan är att ska vi globalt minska användningen av antibiotika i djurhållningen så måste man fokusera på priset av ett lågt pris. Det är vad vi är beredda att betala för kyckling, kött och mejeriprodukter som i slutändan avgör. Friska djur utan behov av antibiotika kräver ett omtänk. Det kräver ett omtag när det gäller intensitet i våra djurshållningssystem, avelns inriktning, smittskydd, biosäkerhet, djurmiljöer, skötsel, foder m m d v s det som vi på 80-talet benämnde Omsorg i djurskötseln. Det finns inga genvägar!
2 kommentarer
Ska jag uppfatta det som att du tycker att svensk djurhållning inte håller måttet?
Du nämner amerikanska bolag som driver frågan, men i vilken mån är de pådrivna av konsumentorganisationer?
I dagens Jordbruksaktuellt ställs frågor till Coop angående deras import av australiensiskt nötkött, som inte ska hålla svensk klass. Det tycks som att livsmedelskedjorna behöver en rejäl knuff från konsumentorganisationerna. För det är de som har makten att påverka.
Jag förstår inte frågan. Jag tycker i allra högsta grad att svensk djurhållning håller måttet. Jag har ställt frågor till COOP om det australiska köttet för flera veckor sedan. Och fick ett tämligen uttömmande svar av COOP påfyllt av Louise Ungerth, Konsumentföreningen Stockholm. Amerikanska företag drivs säkert av en insikt om att opinionen kräver åtgärder (Obama) . Jag vet inte vilken roll konsumentföreningarna har haft i USA. Här har Sveriges Konsumenter och Vi Konsumenter tillsammans med miljö- och djurskyddsorganisationer varit och kommer vara pådrivande.