Ge djuren och miljön en röst

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Det var budskapet från SLU:s Framtidens Lantbruks inspel till livsmedelsstrategin tidigare i år. Och nu finns chansen. Den 21 juni går remisstiden ut för att ge synpunkter på Konkurrenskraftutredningen SOU 2015:15. På listan över remissinstanser finns 137 stycken organisationer och företag. Djurskyddet bjöds inte in av Näringsdepartementet, varken till panelen vid introduktionen av livsmedelstrategin 5 mars eller till den nationella dialogen. Men alla djurskyddsorganisationer finns på remisslistan. Nu väntar vi ivrigt på departementets respons på en gemensam framställan om en representant för djurskyddet i den nationella dialogen. Departementet har inte svarat – pinsamt!

Jag har tagit del av en del intressanta remissyttranden. Dessa bekräftar min reflektion den 5 mars. De som har varit involverade i Konkurrenskraftutredningen, d v s en kraftig producentrepresentation, bejakar förslagen i utredningen, exempelvis att svenskt regelverk i princip ska vara i nivå med konkurrentländerna ex EU. Konsument- miljö -och djurskyddsorganisationer ser en helt annan lösning på ökad konkurrenskraft. Hållbarhetsperspektivet saknas i utredningen och konsumenter värdesätter och betalar för svenskt miljöarbete och svenskt djurskydd. Ökad lönsamhet kan uppnås genom både minskade kostnader och ökade intäkter. Och intäkter kan vara både betalt av marknaden och av samhället för ekosystemtjänster. Tror man verkligen att vi ska kunna konkurrera med bulkkött från Polen, Danmark och Tyskland. Det är lite oroande för djurskyddet i EU att Danmark tappar sin djurskyddsdrivande livsmedelsminister Dan Jörgensen med maktbytet i Danmark. Ge osten en identitet, så att vi förstår att vi gynnar öppna landskap och betande kor när vi köper svenskt. Sedan är det väl orealistiskt att jämföra och oja sig över marknadssituationen 1995 jämfört med i dag. Det klart att vi måste ha import. Och vad är en rimlig andel av marknaden för tillgodose marknadens behov och sårbarhetsaspekter.

Föreningen Vi Konsumenter kom försent för att komma med på remisslistan, men vi har skickat in våra synpunkter.
Vi konsumenter anser att
• Den höga andelen import strider mot det av riksdagen beslutade generationsmålet. En svensk livsmedelstrategi ska därför sträva mot en ökad svensk hållbar livsmedelsproduktion, som ska ha som främsta utgångspunkt att tillgodose hemmamarknadens efterfrågan.
• Ökad export ska ses som en god möjlighet att öka den svenska produktionen.
• Konkurrenskraftsutredningens förslag att öka konkurrenskraften genom ökad produktivitet, bättre företagande, behovsinriktad forskning och kvalificerad rådgivning bör ges hög prioritet.
• Konkurrenskraften ska stärkas genom att bevara och utveckla svenska mervärden d v s värdeskapande. Svenska konsumenter betalar i dag mer för svenska livsmedel och denna möjlighet bör ges ökat fokus.
• Ökad ursprungsmärkning är nödvändig byggt på fakta. Kommunikation av dessa krävs för att konsumenterna ska kunna göra informerade val.
• Svenska konsumenter vill att samhället kollektivt genom lagstiftning sätter ribban och har högt förtroende för svenska myndigheter
• En sänkning av svenskt regelverk för djurskydd och miljö till EU:s nivå är i strid mot samhällets och konsumenternas värderingar kring hur djur ska hållas och skötas. Svenska konsumenter värderar djurskydd och miljö som starka mervärden. Det angeläget att medverka till en höjning av djurskyddet inom EU.
• Resonemang kring flexibilitet och målstyrning skapar osäkerhet för såväl konsumenter som producenter. Kontrollen av efterlevnaden riskerar att bli rättsosäker. Frivilliga kontrollprogram är därmed ett dåligt alternativ.
• De kostnader som svensk djurskyddslagstiftning anses belasta produktionen med är inte validerade. Intäkter beroende på bättre djurhälsa och ökad produktivitet har inte kvantifierats.
• Ett gott djurskydd bidrar till god djurhälsa, vilket minskar behovet av antibiotikabehandling och därmed risken för ökad antibiotikaresistens. Det innebär att en sänkning av djurskyddsnivån innebär en ökad risk för såväl folk – som djurhälsa.
• Konkurrenskraftutredningen har ett tydligt producentperspektiv. Konsument, djurskydd – och miljöaspekter måste tydligt involveras i det fortsatta arbetet med en svensk livsmedelstrategi.
Det ligger ett stort värde i att regeringen lägger en vision och en strategi om en hållbar, attraktiv och innovativ jordbruks – och trädgårdsnäring. En utgångspunkt för utredningen har varit en vikande svensk livsmedelproduktion och den stora importandelen strider mot generationsmålet: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Från sårbarhetssynpunkt är det också angeläget att inte utarma svensk produktion utan värdera tillräcklig beredskap inför en krissituation.

2 kommentarer

  1. Birgitta Hörnfeldt-S
    Publicerad 20 juni, 2015 at 13:03 | Permalink

    Tack Gunnela!
    Önskar dig en God fortsättning på sommaren

  2. Göran
    Publicerad 20 juni, 2015 at 14:00 | Permalink

    Att förespråka ökad produktivitet är inte oproblematiskt. Vad gäller växtodling är det inga större problem, då det finns ett förråd av äldre sorter som kan användas vid förädling för att återta förlorade egenskaper. Vad gäller miljöpåverkan, se debattartikel i Jordbruksaktuellt.
    När det handlar om djur, är det varken ur djurskydds-, hanterings- eller hälsosynpunkt endast fördelar, snarare nackdelar. Förutom det uppenbara – att hålla så många djur som möjligt per ytenhet, finns det problem i aveln. Ett exempel är slaktkycklingarna som inte kunde går när de inte blev slaktade i tid. Man kan också nämna grisar, där kullarna börjar bli större än antal spenar – vilket gör att alla kultingar inte får mat. Dagens mjölkkors avel är hårt inriktad på respons mot foder med hög näringstäthet – vilket gör att de tar av hullet för att upprätthålla produktionen vid sämre näringstillgång ( i och för sig en naturligt mekanism, men då produktionen ligger på en väsentligt högre nivå blir det ett djurhälsoproblem om man vill använda sig av ett foder med lägre näringstäthet). Får avlas för snabb tillväxt, men den egenskapen är positivt länkad till storlek, ju snabbare tillväxt desto större vuxet djur, med medföljande hanteringsproblem.
    Kraftfoder är ett sätt att öka intensiteten, men dess hälsoeffekter för djur och människor är föga känd, men nämnas kan fettsyrorna omega-3 omega-6.
    Sammantaget är höjd intensitet inom djurhållningen tveksam ur djurskyddssynpunkt, men också ur konsumentsynpunkt.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.