Mjölkkris

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Nu är det Åke Hantoft, Arla, som intervjuas i P1 och inte Palle Borgström, LRF Mjölk. Det visar på Arlas roll när det gäller dagens kritiska situation för svenska mjölkbönder. Åke Hantofts svar är det förväntade, d v s att marknadssituationen är unik och är orsaken till sänkningen av mjölkpriset. Undrar om jag som svensk mjölkbonde skulle glädja mig åt att Arla öppnat ett kontor i Kuala Lumpur? Skånemejerier försöker i stället hjälpa sina leverantörer genom en höjning av avräkningspriset på mjölken. Men det är också tydligt att detta inte är ett svenskt problem(se blogg 25 juli). Bondeorganisationerna COPA/COGECA planerar en jättelik bondedemonstration i Bryssel. Kraftfulla bondedemonstrationer pågår på flera håll i EU. Engelska mjölkbönder tömmer mejerihyllorna i butikerna och belgiska grisproducenter släpper in svanslösa grisar i butikerna. Dagens Industris ledare häromdagen avspeglar det trångsynta perspektivet, som utan omvärldsanalys, åter pekar på att, om man tar bort svenska särregler skulle det vara en del av lösningen på den svenska mjölkproduktionens konkurrenskraft. Man känner igen Torbjörn Iwarsson och Lydiah Wålström argument i DN i mars (blogg 26 mars). Apropå hyllor så finns idag en skylt på ICA om att ICA:s grädde kommer från Österrike. Ett sätt att medverka till ett informerat val – eller?

I Land Lantbruk gör Ulf Berg (M) samma tankevurpa som Konkurrenskraftutredningen d v s talar varmt om att svensk mat håller hög klass tack vare vårt höga djurskydd och vår låga antibiotikaanvändning och vårt fokus på klimat och miljö. Men rubriken på debattinlägget är ”Låt svenska lantbrukare konkurrera på lika villkor”. Det håller inte! Vi kan inte ha lika villkor och unik hög svensk kvalitet.

Adam Arnesson, Ekobonden, matambassadör och debattör tror på direktkontakt mellan bonde och konsument. ”Men nästa generations lantbrukare behöver inte acceptera den sanning som råder just nu. Det behöver inte vara det storskaliga, rationella industrijordbruket, där djur behandlas som maskiner, som är framtiden. Den industriella djurproduktion som är standard i dag kommer med stor sannolikhet att vara en parantes i mänsklighetens historia. Lantbrukarens roll kommer allt mer att likna en planetskötares. Att driva lantbruk kommer att handla om att samarbeta med naturen, och djuren. Att driva ett hållbart lantbruk som bidrar till hela den här planetens och alla dess invånares bättre hälsa. Att skapa de unika värden som ingen maskin någonsin kommer att klara av att skapa” säger Adam i Expressen. Likartade signaler när det gäller landsbygdsutveckling kommer från Gunnar Rundgren och Ann-Helen Meyer von Bremen. Det blir spännande att se hur arbetet kommer gå vidare med en svensk livsmedelstrategi. Vi som vill ha en konstruktiv dialog kommer se till att en sådan kommer till stånd.

En kommentar

  1. Göran
    Publicerad 16 augusti, 2015 at 15:43 | Permalink

    Den industriella inhysningsformen av människor som används i städerna, kräver industriellt lantbruket. De höga koncentrationer av människor som det är i storstäderna, kräver billig energi för att försörja dem med mat. Blir energin till insatsvaror, maskiner och transporter för dyr måste den ersättas med människo- eller djurkraft. Adam Arnesson är nog inte helt fel ute när han skriver att om en generation kommer det vara annorlunda, men om man pratar om planetskötare, har man gått på den urbana myten om människans roll i naturen.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.