Det handlar om empati

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

I går kväll kom Jenny Lundström och jag till Stockholms Central med tåget från Köpenhamn. Vi möttes av ett uppbåd på plattformen. Det var inte bara poliser, socialtjänsten och Migrationsverket utan mängder av volontärer från Röda Korset och andra frivilligorganisationer, som ville välkomna flyktingar från Danmark. ”Ni är hjältar” som Jenny sa till några av volontärerna. Man blir varm i hjärtat. Jag tror många har överrumplats av det fantastiska breda engagemanget och uppslutningen kring att vi alla måste hjälpa människor i nöd. Se bara vad som händer i Göteborg, Stockholm och Köpenhamn! Jimmie Åkesson kan slänga sig i väggen. I dessa tider – kan man verkligen då tala om djurvälfärd. Ja, det handlar om empati. Medkänsla med varelser, som inte har någon röst. Och empati kan man utveckla. Att förstå att djur är kännande varelser, som kan uppleva smärta, rädsla och skräck, men också glädje. Djurskyddet Sverige har i många år bedrivit en verksamhet i skolorna som syftar till utvecklad empatin hos barn – REDE, respekt, djur, empati och etik, Djurskyddet Sveriges värdegrundsmaterial (www.rede.se). Ett forskningsprojekt utvärderade effekterna och det visade sig att särskilt pojkar visade sig ha utvecklat sina empatiska förmågor, efter det att man har gått igenom REDE-materialet med en engagerad och utbildad lärare. Och empati är en egenskap som givetvis kan omfatta alla levande varelser – inte bara gosedjur.

Och vad gjorde Jenny och jag på tåget. Vi kom från MAT2015 i Växjö, där Vi Konsumenter och Gård – och Djurhälsan hade hållit ett seminarium kring.
”Antibiotikaresistens en ödesfråga, som påverkas av ditt val av livsmedel
Antibiotika till djur påverkar utvecklingen av antibiotikaresistens – ju mer desto större risk. Sverige har lägst antibiotikaförbrukning till djur i EU. Men det varierar stort mellan EU:s medlemsländer. I USA är förbrukningen till djur fyra gånger högre än till människor. Det gör att antibiotikaresistens och antibiotika måsta vara en del av det kommande handelsavtalet mellan EU och USA. Den ökade köttkonsumtionen i världen pga ökad medelklass och ökad ekonomi, gör att OECD räknar med att antibiotikaförbrukningen kommer att öka med närmare 70 procent till 2030. Hur kan vi påverka utvecklingen?”
Man kan väl inte säga att lokalen var överfull, men frågan är så viktig att vi måste lyfta den vid alla tänkbara tillfällen.

2 kommentarer

  1. Göran
    Publicerad 13 september, 2015 at 16:45 | Permalink

    Den civilisation vi lever i, hade inte funnits utan det symbiotiska förhållandet till de domesticerade arterna. Förhållandet gynnar bägge parter, det är mutualistiskt. Människan får säkrare tillgång till föda och de domesticerade arterna skyddas och gynnas jämfört konkurrenterna. Priset för människan är sämre hälsa, priset för de domesticerade arterna är enskilda liv, men likväl är förhållandet gynnsamt för alla parter.
    Med jordbruket effektiviserades matanskaffningen, energin som krävdes för att ”driva” människor blev billigare – arbetskraft frigjordes – specialiseringen av arbetsuppgifter blev möjlig då maten räckte ändå. Detta är grunden för allt kapital.
    Dagens samhälle med långt driven specialisering av arbetsuppgifter och endast enstaka procent av befolkningen sysselsatt i livsmedelsproduktionen har gett två konsekvenser, energin för att driva människor kan inte bli billigare – inget mer kapital kan bildas och den civiliserade människan förstår inte längre sitt sammanhang – att vi är beroende av och en del av naturen.
    Det mutualistiska förhållandet till de domesticerade arterna som innebär individers död, är för den civiliserade människan skymt – hon tror att vi utnyttjar husdjuren och slår ihjäl dem för att kött är gott. Hon förstår det hon själv kan se, det ävenledes mutualistiska förhållandet till sällskapsdjuren vilket inte förutsätter individers död. Därför pratas det om att vi måste vara empatiska med alla våra djur, underförstått inte slå ihjäl dem.

  2. Göran
    Publicerad 13 september, 2015 at 17:06 | Permalink

    Det i den föregående kommentaren beskrivna förhållandet, är orsaken till att antibiotika används så flitigt i djurhållning, maten blir billigare, pengarna kan användas till annat, fler sysselsätts, BNP ökar.
    Här finns en konflikt mellan intressen som förmodligen blir utslagsgivande vad gäller antibiotikaanvändningen i djurproduktionen, det är enklare att låta enskilda drabbas av sjukdom än att fördyra de animala livsmedlen. Så förhoppningar om att TTIP skulle ta hänsyn till folkhälsan, blir aldrig annat än förhoppningar.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.