Trendbrott när det gäller antibiotika till djur i EU

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

ESVAC :s (Europeisk övervakning av antibiotika i veterinärmedicinen) har kommit med sin femte rapport för förbrukningen av antibiotika till djur i EU-länder samt Norge och Schweiz. Den första, som omfattade 2005 – 2009 omfattade 9 länder. Årets rapport omfattar 26 länder och därmed 95 % av de livsmedelsproducerande djuren i regionen. Antibiotikaförbrukningen har fallit med ca 8 procent mellan 2011 och 2013. Det är viktigt att observera att statistiken inte omfattar 2014. Anledningen till minskningen är kampanjer för ansvarsfull användning, ökad medvetenhet om riskerna för antibiotikaresistens och tydliga målsättningar med minskning, men också ändrad demografi. Sverige, Norge och Island redovisar de lägsta siffrorna. Siffran för alla deltagande länder tillsammans är 149 mg/PKU för 2013. Motsvarande siffra för Sverige är 13 mg/PKU. PKU står för aktiv substans per produktionsenhet (slarvigt uttryckt lika med kg levande vikt). Sverige måste deklarera att man på grund av omreglering av apoteken fortfarande räknar att statistiken brister med 5 – 10 %. Ganska pinsamt för det ordningsamma Sverige, att vi inte har ordning på vår statistik. Och uppföljning av förskrivning på djurslag väntar vi fortfarande på otåligt (sedan 20 år).

Det är intressant att följa vad som händer i andra länder. Antibiotikatrycket är självfallet beroende av storleken på djurpopulationen. Länder som Spanien och Tyskland med många slaktade djur och hög förbrukning påverkar risken för ökad antibiotikaresistens negativt. Valet av preparat och dosering skiljer sig också mycket mellan länder. Det är en lång resa att ändra attityder som exempelvis bygger på rutinmässiga förebyggande behandlingar. Det visar ett pågående projekt MINAPIG, inom EU, där Sverige deltar. Det finns intressanta skillnader mellan attityder och beteende mellan producenter och veterinärer i olika länder. Intressanta fynd hittills är att veterinären har hög trovärdighet och bl. a att högre avvänjningsålder ger mindre antibiotikaförbrukning. Viktiga smittskyddsförebyggande åtgärdar har rankats – förbättrat internt smittskydd, förbättrat extern smittskydd, förbättrad djurmiljö, SPF (specifik patogen free) och vaccinationer.

Men även om vi i Sverige har den lägsta förbrukningen av antibiotika till djur inom EU, finns skäl att kritiskt granska hur antibiotika används och stor potential för förbättring. Inom grisuppfödningen finns ökad resistens mot preparat, som inger viss oro. En studie som genomfördes av SVA/SLU i samarbete med Svenska Djurhälsovården under 2013 (Preventive Veterinary Medicine 2015) visade på oförklarligt stora skillnader mellan besättningar i antibiotikaförbrukning. Sextio integrerade gårdar ingick i studien med fler än 100 suggor. Förbrukningen beräknades som TI, behandlingsincidens per 1000 grisdagar ”at risk”. För växande grisar var spridningen 1,6 till 116,0 TI mellan besättningar. Högsta TI uppmättes för diande grisar, sannolikt beroende på ledinflammationer. Penicillin dominerar. Förbrukningen av zinkoxid för att förhindra smågrisdiarreér är hög i Sverige. Det är inte säkert att denna förbrukning skulle klara en kritisk granskning. Slutsatserna av studien, är att det finns en stor potential att förbättra hälsoläget och rutinerna.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.