Den senaste tiden har jag varit i en mängd olika sammanhang och lyssnat av. Vissa LRF-representanter vägrar att ta till sig att det faktiskt sker en positiv utveckling när det gäller svenskt kött. Vissa tror att den positiva bubblan kommer att spricka om något år. Pessimisterna använder sig av den förmodade negativa utvecklingen, för att argumentera för att lika villkor måste gälla för svenska särregler. Det är oroande och skapar inte framtidstro eller stolthet hos bönderna. När jag lyssnar på Svensk Fågel så lägger man en långsiktig strategi om ökad produktion. Ökningen för 2015 på fem procent är redan infriad. Man är tydlig med sina mervärden – låg antibiotikaförbrukning, djuromsorg och säkra livsmedel (salmonella och campylobacter). Kalmar län lägger en egen offensiv livsmedelstrategi. LRF Sydost tillsammans med ICA ordnar möten mellan ICA-handlare och lokala bönder. Läser man Land Lantbruk finns fantastiska lokala initiativ, som exempelvis i Jämtland där man bjuder in nyinflyttade för gemensamma aktiviteter kring maten. Det finns anledning att ta till sig det positiva som uträttas av Sveriges bönder. Livsmedel är en förtroendebransch. De närmare 170 000 namnunderskrifter som samlades in i samband med mjölkupproret är ett bra betyg. Nu eller aldrig gäller det att tydliggöra vad som skiljer svenskt från importerat, märka och kommunicera. Rubba inte detta genom att ständigt upprepa att beteskravet skulle lösa mjölkböndernas lönsamhetsproblem, när det i stället riskerar förtroendet hos de 170 000 som skrev under. Jag har stor förståelse för att det är jättedeppigt just nu för svenska mjölkbönder. Det gäller att bygga upp böndernas självförtroende och stolthet över att man i dag producerar högkvalitativa livsmedel, som konsumenterna och djurskyddet uppskattar. En ny djurskyddslag bör innehålla det som vetenskapligt är bra för djuren och uppskattas av konsumenterna.
Men vi behöver också inköpare i dagligvaruhandeln som inte är så extremt prispressande. Jag hör det från stora delar av den svenska livsmedelsindustrin. COOP:s satsning på lågt pris, gör mig allvarligt oroad. Hur ska vi kunna öka den svenska ekologiska produktionen och den svenska livsmedelsproduktionen om handeln fortsätter att anse att det bara är pris som är konkurrensmedel mellan handelskedjorna. Det kan inte alltid vara roligt att vara hållbarhetschef i detaljhandeln.
2 kommentarer
Självförtroende och stolthet kommer med lönsamheten, att slippa oroa sig sjuk för ekonomin.
Det som är ”vetenskapligt” bra, är alltså underordnat det konsumenterna tycker är bra?
Bra fråga! Det finns ”värden” som uppfattas värdesättas av konsumenterna i marknadstandarden EU-ekologiskt, som inte bygger på vetenskap. Men EU-ekologiskt är just en marknadsstandard. Djurskyddslagen är och kommer vara en ramlag. Det som är intressant är vad politikerna vill lägga i förordningen och vad Jordbruksverket får och vill föreslå i föreskrifterna. Politik handlar ju om avvägningar mellan vad som medborgarna vill och vad som är möjligt.