Vad händer egentligen med livsmedelstrategin?

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Var finns engagemanget från samhället och media i denna viktiga fråga, som handlar om vilken mat vi ska äta och hur vi ska sköta våra jordar och våra djur? Frågan är om man ska vara orolig eller tacksam för att inget konkret kommer ut från Näringsdepartementet när det gäller den svenska livsmedelsstrategin. Ryktet sa att något skulle ha presenterats den 3 december. Departementets dialoggrupp som består av representanter för primärproduktion, industri, handel, konsumtion, miljö och djurskydd, har all rätt att vara otålig. Anna Ryttberg, Näringsdepartementet projektledare skriver på departementets blogg att arbetet pågår för fullt med att skriva ihop en proposition som ska kompletteras med en handlingsplan. Under vår och höst har ett omfattande förankringsarbete pågått skriver Anna Ryttberg. Och då undrar man vad det är som förankrats. Det finns ju inte ett enda skriftligt förslag, vad jag vet.

Generationsmålet är en av de viktigaste drivkrafterna för att minska importen och för att Sverige ska öka sin livsmedelsproduktion. Det har jag också lyft i ett antal debattartiklar och i Näringsdepartementets blogg. Men det förutsätter att det som vi producerar i Sverige har mindre klimatpåverkan, mindre belastning på miljön och bidrar till bättre hälsa. Och att fler djur skyddas av en bra djurskyddslagstiftning än vad som finns i importländerna. När det gäller klimat – och miljöpåverkan och folkhälsa (antibiotika till djur) håller argumenten. Men just nu argumenterar LRF snarare för att djurskyddet inte kommer att vinna på att köpa livsmedel från djur i Sverige, eftersom man talar om att LRF vill ha EU som norm. Frågan är om bönderna eller djuren tjänar på att man berömmer sig för att ha fokuserat djurskyddslagstiftningen i Konkurrenskraftutredningen. Många bönder håller inte med och, jag tjatar, värdet av och de verkliga kostnaderna för svensk djurskyddslagstiftning är inte kvantifierade.

Handlingsplanen som ska följa regeringens proposition handlar om åtaganden av livsmedelskedjans aktörer och andra intressenter. Man talar om ett klubbslag och ett handslag. En bit in på det nya året börjar den process inom Regeringskansliet som heter gemensam beredning. Det innebär att berörda departement får möjlighet att yttra sig om underlaget till proposition. Regeringen har deklarerat:
”Strategin ska bidra till att potentialen i svensk livsmedelsproduktion ska nyttjas fullt ut. Det innebär större produktion för såväl inhemska som utländska marknader, högre tillväxt och sysselsättning i berörda näringar, ökad andel ekologisk produktion och konsumtion samt bättre möjligheter för konsumenterna göra medvetna val. Målet för arbetet med livsmedelsstrategin är att öka sysselsättningen, produktionen, exporten, innovationskraften och lönsamheten i livsmedelsproduktionen, samtidigt som de relevanta nationella miljömålen nås.”
Men var finns djurens välfärd och hälsa? Det som engagerar så många medborgare och som har med kännande varelser att göra. Det är helt logiskt att regeringen nu tar ut djurskyddsutredningen från 2011 ur byrålådan. Nu gäller det verkligen att sätta mål för djurens välfärd och hälsa i en stark lagstiftning. Djurskydd kan väl inte vara mindre värt än miljöskydd?

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.