Var finns kritiskt granskande media?

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Var finns blåslampan på regeringen kring hur vi ska producera våra livsmedel i Sverige i framtiden d v s livsmedelsstrategin? Var finns kritiskt granskande media? Frågan borde inte ägas av bara lantbrukspressen. Den är för viktig för det. Det är en fråga, som berör konsumenter, planeten, ekosystem och inte minst djuren. Näringsdepartementet ger luddiga signaler kring att arbete pågår (se tidigare blogg), men det räcker inte. Är flyktingfrågan så dominerande att resurserna inte räcker till?

Professionella, kunniga, självständiga och granskande journalister är en förutsättning för ett fungerande demokratiskt samhälle. Med all rätt uttalas stor oro över vad som händer i Polen, där politikerna vill ta över makten över vad som ska kommuniceras till medborgarna. I Sverige monterar man ned regional massmediebevakning, man talar om tidningsdöden och av kostnadsskäl minskar antalet journalister med specialområden. Många talar med oro om att sociala media tar över rollen som granskare av beslutsfattare, näringsliv och andra företeelser i samhället. Visst, påtryckningar från engagerade medborgare och ideella organisationer i bloggar och på twitter kan vara oerhört viktiga i att påverka samhällsutvecklingen. Men vi som håller på är ändå ofta amatörer i kommunikation – eller? Förut talade man om media och journalister som den tredje statsmakten – ibland med viss obehagskänsla. Och visst, jag vet hur det känns att vara utsatt och en del i ett mediadrev. Men utan kritiskt granskande media hade Sverige inte tagit beslut om att förbjuda antibiotika som fodertillsats eller att sluta stoppa döda djur i fodret till våra livsmedelsproducerande djur på 80-talet. Det finns mängder av exempel på hur medias granskning har drivit på en utveckling mot ökad hållbarhet. Se bara på diskussionen om vår köttkonsumtion, som tyvärr innehåller såväl bra fakta som rena stolligheter.

Jag är en livlig påhejare av public service. Jag lyssnar mycket på radio och anser att konsumentprogrammet Plånboken är ett program, som verkligen hjälper villrådiga konsumenter. Och visst finns viktiga inslag i SVT, inte minst kring den viktiga frågan kring antibiotika till grisar, kycklingar och kor. Det är jättebra. Men mat, som vi stoppar in i kroppen minst tre gånger om dagen, har stor klimatpåverkan, berör våra miljökvalitetsmål och har stor betydelse för våra kännande medvarelser som djuren är värd större uppmärksamhet. Många medborgare har rätt att veta vad, som är på gång.

5 kommentarer

  1. Göran
    Publicerad 10 januari, 2016 at 16:54 | Permalink

    Det är inte förvånande att kritiskt granskande media är frånvarande i debatten, för har man målat in sig i ett hörn med kulörerna veganism, klimathot och frihandel så finns inget utrymme för svensk livsmedelsproduktion som av naturgivna skäl måste vara animaliskt baserad.

  2. Publicerad 10 januari, 2016 at 22:03 | Permalink

    Vad menar du med man? Jag talar om journalistisk granskning. Inte om debattinlägg från typ Mat – och miljöinformation.

  3. Göran
    Publicerad 12 januari, 2016 at 3:01 | Permalink

    Det som publiceras i svensk press och andra media, är närmast utan undantag positivt till frihandel, propagerar för idisslarnas förmenta klimatskadlighet och hetsar mot köttätande. Möjligen ETC undantaget, är antiköttpropagandan stark i ledare och kultursidor, redaktionellt material och krönikor i våra medier. Dessa åsikter delas i stort av den sittande regeringen, men inte heller den förra hade någon större lust att föra fram en livsmedelsstrategi.
    Det skulle inte förvåna mig om regeringen småningom säger att strategin inte hinner färdigställas innan nästa val – för att det är så komplicerat.
    Så, vilken ingång kan en journalistisk granskning av en livsmedelsstrategi, som inte strider mot ovanstående huvudbudskap, hitta?

  4. Jonas Wangsten
    Publicerad 12 januari, 2016 at 7:58 | Permalink

    Häller helt med Göran här. Det är inte bara debattinlägg från partiska intressegrupper som sprider ”sanningen” om hur dåliga djuren är. Vi läser det även på de stora tidningarnas ledarsidor, hör om det i TVs morgonsoffor och får det serverat av nyhetsredaktionerna på Aktuellt och Rapport,Ekot m.fl.

    Just kampanjerna mot kor anser jag är det enskilt största hotet mot ett framtida svenskt jordbruk. Framför allt mot ett jordbruk som ska kunna finnas i hela Sverige.

    /Jonas Wangsten
    Ordförande för Förbundet Sveriges Småbrukare

  5. Publicerad 12 januari, 2016 at 10:46 | Permalink

    Tänkvärt! Men det finns också positiva inslag i media, som jag lyfter i bloggen d v s när man pekar på handelns inkonsekvens när det gäller inköp av kött. Men jag håller med om att den förenklade debatten om kon som klimatbelastare är högst oroande. Det är därför jag efterlyser en kompetent kritisk granskning.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.