En djurskyddskonferens i samförstånd?

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

”Ska konsumenterna välja svenska livsmedel så krävs tillit. Och tillit får man inte om bönderna klagar på att djurskydd är ett problem” citerat från Åsa Domeij, Axfood. ”Lägg inte djurskyddet i konsumenternas knä. Det måste finnas ett bra djurskydd i grunden i form av lagstiftning innan man talar om att lägga till olika typer av djurvälfärdsmärkningar” sa Louise Ungerth, Konsumentföreningen Stockholm i paneldebatten. Ett viktigt budskap när man tittar på hur Danmark jobbar med att förbättra djurskyddet på marknadens villkor och Jordbruksverket talar om att man kan lösa djurskyddet på annat sätt än lagstiftning och flexibilitet. Annika Åhnberg tycker att det är alldeles för lätt att skylla på djurskyddet och att det blir onödiga strider. Åsa Domeij, undrade också varför djurskyddet lyfts som ett hot mot konkurrenskraften. Och då undrar man vilken intressent som drivit den frågan? Men konsumenternas tillit måste uppnås genom kontroll – en bascertifiering säger Åsa. Tillit blev något av ett nyckelord under debatten och behovet av märkning och att ständigt upprepa budskapet och informationen till konsumenterna. Roger Petersson, World Animal Protection talade om tilliten till myndigheternas kontroll, behovet av att lägga grunden i skolan och driva märkning på krogen. Och varför redovisar inte Sverige läget för djurskyddet, som Danmark gör årligen?

De som väntat sig en hetsig debatt kring beteskravet eller kontrollprogrammet för gris på årets djurskyddskonferens blev besvikna. Konferensen präglades av samförstånd och en försonlig samtalston. Flera av föreläsarna tassade runt de kritiska frågorna. Suzanne Cewe, LRF Mjölk fick dock deklarera att man verkar för en förenkling på 60 dagars beteskrav. Observera att det var inget som Palle Borgström nämnde på mjölkdagen i riksdagen förra veckan. I djurskyddskonferensens paneldebatt nämndes inte konkurrenskraftutredningen. En ganska väsentlig skillnad mot tonläget på seminariet i riksdagen Mjölkens dag förra veckan (se tidigare blogg). Men lyssnade man med djurskyddet i pauserna är man frustrerad över att jordbruksverket betonar konkurrenskraften, att djurskyddet kan lösas på annat sätt än lagstiftning och att kontrollprogram är en del av lösningen. Den kritiska frågan är vilken nivå vi ska ha på skyddet till våra djur – alla våra djur, både i lantbrukets och våra sport – och sällskapsdjur. Handlar det i realiteten om ett närmande till EU-nivån? Danmark anges som ett exempel på marknadsdrivet djurskydd. Per Henriksson, danska miljö – och födovarustyrelsen berättade om danska satsningar. Man vill låta konsumenterna välja genom märkning enligt holländsk modell d v s en till tre stjärnor. Och staten sätter in pengar i marknadsföringen. Det intressanta är arbetssättet i Danmark. 2014 bjöd ministern in hela livsmedelkedjan och djurskyddet och konsumenterna för att forma en offensiv handlingsplan för att förbättra djurskyddet för danska grisar. Att inkludera konsument och djurskydd i samtalen har varit mitt budskap i flera år och ett av huvudbudskapen i Almedalen. Men hallå! vem såg till att det inte gick att twittra under stora delar av dagen?

2 kommentarer

  1. Göran
    Publicerad 20 januari, 2016 at 21:22 | Permalink

    Det är bara konsumenterna som kan betala för en djurskyddsnivå som är högre än den av staten påbjudna. Danskarna blir en förebild för Sverige igen, därför de förstår bättre hur marknaden fungerar. Modellen med att staten ger stöd till marknadsföring, men inte engagerar sig mer än så, garanterar att konsumenten får styra utbudet och inte staten eller diverse organisationer.

  2. Publicerad 21 januari, 2016 at 10:44 | Permalink

    Svenska konsumenter betalar mer för svenskt kött med lagstadgat svenskt djurskydd, som är ambitiösare än importländernas. Det finns därmed inget som säger att frivilligt djurskydd är nödvändigt för att konsumenterna ska betala. Det är en myt som odlas av vissa företrädare för lantbruksnäringen.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.