Sluta leta syndare – se framåt!

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

I morgon är det ett seminarium på KSLA kring djurskydd och konkurrenskraft. Det finns en benägenhet hos vissa ledamöter att envist grotta ned sig i att försöka hänga ut syndare, som har bidragit till att Sverige har tappat marknadsandelar när det gäller livsmedel, framför allt på kött och ost. Men om konsumtionen av kött och ost ökat kraftigt, så kanske det inte är så konstigt att billig import tar marknad – eller kanske just därför. Visst ”syndare” på 90-talet var säkert politiker, livsmedelsindustri, LRF(inklusive undertecknad), opinionsbildare m fl som trodde på svenskt djurskydd som konkurrensfördel. Och det fanns också ett stort intresse i andra länder för svenska livsmedel, men inga kvantiteter att exportera. Men det finns också en KSLA-ledamot (inget namn) som starkt argumenterade för djurskyddsmyndigheten på sin tid. Samma ledamot har varit ute i debatten kring djurskydd som konkurrensnackdel.

Men varför inte öppna ögonen och se vad som hänt. ICA har under förra året bytt ut 10 – 12 000 ton!! importerat kött mot svenskt. Andelen svenska charkprodukter har fördubblats från 35 % till 70 %. Startskottet var att byta till svensk baconråvara från dansk. Odla inte mantrat att konsumenterna inte vill betala mer för svenska livsmedel. Det gör man! Inte alla, men så kommer det alltid vara. Den stackars ensamstående småbarnsmamman dyker alltid upp i debatten. Precis som hela Sveriges konsumentkår består av ensamstående mammor. Med all respekt för dessa, men som någon sa lite krasst sist på seminariet på ABF, Maten och Moralen, hon kan också prioritera, exempelvis mindre men bättre kött. Men många köper svenskt och betalar mer – mycket mer. Den samlade dagligvaruhandeln satsar på ursprungsmärkning och svenska närproducerade livsmedel. Det finns ett starkt stöd för svenskt kött och importen minskar från Danmark trots mycken information om dansk djuromsorg. Stefan Ljungdahl, Jordbruksaktuellt berömmer dansk information i Sverige. Och då ska man veta att danska nyhetsbrev till svenska intressenter har funnits sedan 90-talet. Stefan utmärker sig för att vilja avveckla all svensk särlagstiftning, men när Hemköp marknadsför finskt griskött, som lika bra som svenskt, då är det bra att kunna berätta att finska suggor står i bur och att hangrisar kastreras utan bedövning. Vilka ska argumenten för svenskt vara när vi har harmoniserat till EU:s lägsta nivå. Då har danskar och finnar världens chans.

Ska vi inte ha marknadsstyrt djurskydd i stället. Visst ska vi ha det! Det driver utvecklingen positivt framåt. Men djuren kräver en rimlig basnivå. Jag och många med mig kommer inte välja svenskt om man börjar fixera suggor, minskar utrymmet för kycklingar och grisar och inte släppa ut korna på bete. Lantbruksnäringen marknadsför tydligt svenska mervärden. Hur gör man den dagen då ett av de starkaste argumenten, svensk djurskyddslagstiftning, försvinner. Men kan man inte lita på svenska bönder? En aktiv LRF-tjänsteman på twitter anser att regler inte behövs utan att det räcker med att bönderna värnar friska djur. Nej det är inte bönder vi köper utan mat och det räcker inte med friska djur. ”Djuren ska ha det bra”, som Eskil Erlandsson brukade säga och som också värnar det svenska beteskravet. Nej om bönder (inklusive LRF?) klagar på djurskyddet, så tappar man förtroendet, citat Åsa Domeij, Axfood på djurskyddskonferensen. Det handlar om tillit. Och alla de bönder som inte tycker att svenskt djurskydd är ett problem har svårt att komma till tals. Även om sådana inlägg ju har funnits i lantbrukspressen.

4 kommentarer

  1. Staffan Danielsson
    Publicerad 13 mars, 2016 at 12:05 | Permalink

    ”Hur gör man den dagen då ett av de starkaste argumenten, svensk djurskyddslagstiftning, försvinner.”

    Det handlar om att ha kvar grundbultarna i svenskt miljö- och djurskydd (lågantibotika, salmonellafrihet, djurskyddslag osv)samtidigt som det är bättre att förenkla en del regelverk för att förhindra att produktionen flyttar utomlands än att låta detta fortsätta.

  2. Publicerad 13 mars, 2016 at 15:37 | Permalink

    Vi ska behålla några viktiga grundbultar som ger ett rimligt skydd för djuren. Det är lämpligt att dessa grundparagrafer har stöd hos EFSA:s rapporter. Och då blir det förbud mot fixering av suggor, tillräckligt med utrymme och att kor har tillgång till bete. Med dessa krav har vi därmed vetenskapligt aktuellt stöd. Men även innan EFSA utarbetade sin rapporter så fanns det kunskap om frågorna. Trots vad Martin Wierup hävdar.

  3. Staffan Danielsson
    Publicerad 13 mars, 2016 at 20:03 | Permalink

    tja, om beteskravet bidrar till att moderna lösdriftsstallar inte byggs eller läggs ner och importen ökar av fil och ost från andra länder, fick korna det bättre då?

  4. Publicerad 14 mars, 2016 at 8:09 | Permalink

    Jag tycker du ska läsa tidigare bloggar. En majoritet bland mjölkbönderna anser inte att djurskyddet är ett problem och vill ha korna på bete. Kostnaden för beteskravet är marginellt i relation till kostnaden för löner, skatter, byggkostnader m m. Det stora skillnaden för mjölkbönderna jämfört med köttbönderna, är att mejerierna, läs Arla, inte kan ge bönderna mer betalt för mjölken p g a situationen på världsmarknaden. Svenska köttbönder har stor efterfrågan på svenskt kött och högre köttpris.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.