Även en sugga i bur kan vara frisk. Svensk djurskyddslag kräver mer än friska djur!

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

”Det är inte lagstiftningen som levererar de svenska mervärdena” säger Helena Jonsson, LRF i en replik till Johanna Sandahl i DN. Det är bönderna som garanterar friska djur hävdar Helena. Men friska djur räcker inte. Djurvälfärd/djurskydd är både friska djur och djur, som ges möjlighet att bete sig naturligt – allt detta enligt svensk djurskyddslag, som gäller fortfarande. Marknadsföring av svenska animaliska livsmedel har byggt på att vi i Sverige har en stark svensk djurskyddslagstiftning, som har konsumenternas och handelns förtroende. Och det förtroendet ska man vara rädd om. Det var väl budskapet från Johanna Sandahl. Djuromsorg prioriteras högre än ekologiskt av konsumenterna. Hårdrar man LRF:s resonemang skulle man acceptera att suggor stängs in i bur, eftersom dessa kan vara friska, liksom kor, som står på stall året runt eller näbbtrimmade höns. Ska djuren transporteras 14 timmar till slakt i Sverige? Är det så man vill ha det? Vi behöver ett regelverk som ger djuren ett skydd som ger ett bra djurliv. Vi som konsumenter liksom handeln nöjer oss inte med att djuren är friska även om antibiotikaanvändningen är en nyckelfråga. Det framförs ju också av Åsa Domeij i en replik i DN.

Jag noterar att LRF m fl inte använder svensk djuromsorg, djurskydd och djurvälfärd som argument. Man begränsar sig till att marknadsföra friska djur. Sist mötte jag det också i broschyren som presenterar den nya ursprungsmärkningen ”Från Sverige”. Man hävdar att det därmed är djurägarna som står som garanter för friska djur och det behövs därför mindre eller inget djurskyddsregelverk. Jag får också kommentarer som talar om att det inte är svenska djurskyddsregler som bidrar till god djurhälsa, utan näringens egna initiativ genom smittskyddsåtgärder. Detta stöds inte av bl a djurskyddsutredningen SOU 2011:75. Samhället har reglerat i lag och förordning hur djuren ska hållas och skötas. Som konsumenter och medborgare vill vi att samhället lägger en gemensam ribba d v s grisar ska gå lösa, kor ska ges rätt till bete och höns ska ha tillgång till sittpinne, rede och sandbad m m. I förslaget till ny djurskyddslag SOU 2011:75 fanns ett förslag till förtydligande kring naturligt beteende, eftersom detta har diskuterats genom åren. Även EU har insikten om att marknaden inte kan lösa skyddet av djuren och miljön.

Det räcker därför inte att bara tala om friska djur som mervärde, om man ska argumentera för att djuren har det bättre i Sverige än i andra länder. Det har jag skrivit om tidigare när vi upptäckte att regleringsbrevet för den ansvariga myndigheten Jordbruksverket inte innehöll benämningen djurskydd. Har djurskyddet strukits med Jordbruksverkets goda minne? Ska man vara konspiratorisk undrar det också skett med LRF:s goda minne.

2 kommentarer

  1. Anonym
    Publicerad 23 mars, 2016 at 23:46 | Permalink

    Jordbruksverket fortsätter att jobba för ett gott djurskydd i världsklass, helt i enlighet med regeringens instruktion och portalparagraferna 1 och 3 i förordningen. Tydligt och bra!
    Hälsar
    Leif

  2. Publicerad 24 mars, 2016 at 8:40 | Permalink

    Men vad gäller för övriga paragrafer i djurskyddsförordningen exempelvis 8 – 16 d v s portalparagrafer kring bl a bete och lösgående grisar. Svenska krav som har stöd i EFSAs rapporter kring kor och grisars välfärd. Och som också ligger tillgrund för experternas utvärdering av Grisföretagarnas pilotstudie

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.