Montera inte ned svenska mervärden på miljö och djurskydd, för att Findus producerade klimatcertifierade svenska ärter

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Svenska Findus var ett av de första företagen som valde att införa Svenskt Sigills klimatcertifiering. Findus grönsaker märktes med Svenskt Sigill och Klimatcertifierat. Det var företagets stolthet och marknadsfördes med framgång. Huvuddelen av den svenska produktonen gick på export. Findus var också det företag som larmade om hästköttet i lasagne och fick en utmärkelse av Livsmedelsföretagen för sin hantering av frågan. Findus borde ha platsat väl inom Haga-initiativet, som består av företag som vill visa att det lönar sig att satsa på hållbarhet. Men så bytte man VD och ägare. Jag har ingenstans läst att det var höga produktionskostnader, som gjorde att Nomad Foods valde att flytta produktionen från Sverige. Det finns helt andra drivkrafter hos globala riskkapitalister. Inte var det viljan att producera hållbart i alla fall.

Det var inte lagkrav som styrde ärtböndernas insatser för att minska klimatpåverkan. Det borde därför vara ett bra exempel för LRF, som hävdar att bönderna kan levererar hållbara certifierade produkter utan svensk lagstiftning. Men vad händer nu? Beklämmande nog missbrukar LRF situationen och börjar tala om dyrt regelverk och för ut budskapet att man måste ha konkurrens på lika villkor d v s samma regelverk på miljö och djurskydd som övriga EU. Det skapar bara misstro och är på tvärs mot Naturskyddsföreningens, konsumenternas och djurskyddsorganisationernas oro. Och varför skicka sådana signaler nu, när marknaden och konsumenterna verkligen svarat upp och köper mer svenskt kött till högre pris. Importen av griskött och ost minskar. Åter, är det verkligheten som gäller eller den gamla kartan? Se tidigare blogg. Jag noterar också att på listan över de 101 mäktigaste i Hållbarhetssverige, finns ingen representant från jordbruk och livsmedelsproduktion. Det borde vara ett oroande tecken för LRF och Livsmedelsföretagen.

Min födelsedag startade jag med ett frukostmöte på institutet för framtidsstudier kring vad som måste göras efter klimatavtalet i Paris. Jag har skrivit om mötet i Europahuset med samma tema. Nyligen avlyssnade jag också Hagainitiativets tilltro till att det lönar sig för företagen att satsa på hållbarhet. I tisdags morse talade Johan Rockström om behovet av kreativt mod för att klara av målen i klimatavtalet. Det är ingen tvekan om den ökade temperaturen är ett faktum. Antarktis is smälter fortare och havens buffringsförmåga avtar. Vi ser redan effekterna av temperaturhöjningen förstärkt av el Ninjo d v s sociala chocker – extrem torka och svält. Vi kan inte lösa frågorna med resurseffektivitet och skruva lite på tekniken. Jordbruket och hur vi producerar mat, har en nyckelposition som har stor betydelse för de 17 globala hållbarhetsmålen exempelvis biologisk mångfald, ekosystemen, livsmedelsförsörjningen och är den största utsläppskällan m m. Övergång till hållbart jordbruk är antagligen en av de viktigaste vägarna framåt. Vi har inte alla svaren, men det finns saker som måste göras – även av Sverige, eftersom vi alla berörs av vad som händer internationellt. Stater bryr sig om sitt internationella rykte, så det är bara att hoppas att Sverige vill gå före. Gå mot fossil-frihet, minimera utsläpp av metan och luftföroreningar (sot), gå mot hållbart jordbruk och skogsbruk för att öka resiliensen, inkludera effekterna av vår import och se till att EU städar i sin klimatpolitik, så att Sveriges verktyg mot att minska koloxidutsläppen inte saboteras. Det diskuterades styrmedel för att sätta tryck på länder som inte agerar enligt avtalet. Det talades om handelshinder. Rockström svarade på en fråga, att WTO och TTIP körs helt utan hänsyn till klimatavtalet. Här borde svensk politik utöva inflytande.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.