Onsdagen den 20 april var det pressmöte där Svenskmärkning AB, offentligt invigde introduktionen av märket ”Från Sverige”. En jättelik uppställning av journalister – grattis! Men att få ordentligt genomslag med många produkter är en utmaning. Situationen ser ju något annorlunda ut än när LRF:s stämma tog beslut om att driva frågan på 80-90-talet. Och än mer viktigt är att inte tumma på vad man levererar i märket d v s det som Sven-Erik Bucht lyfte; bra djurvälfärd, högt miljötänk och minst antibiotikaanvändning i EU. Det är tveksamt om vi kan skryta med korta transporter, utom max 8 timmar till slakt förstås. Regeringens livsmedelsstrategi ska bidra till att fylla märkningen med innehåll genom att fastlägga ribban för djurskydd och miljökrav, medan näringen fyller på med hållbarhets – och miljöinsatser och friska djur. Bönder tycker och agerar olika. Det räcker inte med friska djur! Även kor inomhus, Belgisk blå-nötkreatur och fixerade suggor är friska. Att djurskyddslagstiftningen är ett viktigt bidrag till mervärden i dagsläget framgår av hemsidan www.fransverige.se. Även EU väljer att fastställa regelverk på djurskydd och miljö, eftersom marknaden inte kan lösa problemen. Det krävs ett poltiskt ansvar. Om alternativet till lagstiftning är frivilliga kontrollprogram är det stor risk för att konsumenternas insyn och påverkan går förlorad.
Den bransch som var först med ursprungsmärkning var Svensk Fågel 2006. Det var efterlängtat. En investering i den gula pippin har gett resultat. Den svenska kycklingproduktionen har ökat med 20 % sedan EU-inträdet. Jag förutsätter att jag får glädja mig åt den gula pippin även i fortsättningen. När Svenskt Kött bildades fanns delvis en skeptisk inställning i branschen. Men märket har varit en verklig framgång. För mig som konsument har jag verkligen glatt mig åt att kunna välja kött genom en tydlig märkning. Jag har lite svårt att förstå att man ska avveckla detta. ”Kött från Sverige” är inte lika tydligt. Färgen och storleken på märket? Kött – och charkföretagen har varit tydliga med att det kostar pengar att byta. När det gäller frukt och grönt, så är märkningen Svenskt Sigill den tydliga ursprungsmärkningen byggt på certifiering. Vad händer där? Om satsningarna på klimatcertifierat och naturbete är i farozonen blir jag oroad. Det område som har varit mest eftersatt har varit mejerisidan. Jag var inkallad till Svensk Mjölk för några år sedan för att diskutera ursprungsmärkning på ost. Projektet lades på is – tyvärr. I samband med mjölkkrisen startade Arla upp sin mjölkkanna för svensk ursprung. Och Skånemejerier är tydliga med svensk mjölk med svenska värden där djuromsorg ligger i topp. Märket ”Från Sverige” kanske huvudsakligen blir något för EMV. Och visst är jag tacksam för att jag kan välja svenska livsmedel från Garant och ICA:s EMV. ICA har redan börjat ursprungsmärka ost med en egen logga – ganska otydlig. Kommer man övergå till ”Från Sverige”? COOP har i Mersmak redan uteslutet Svenskt Sigill Naturbete och Klimatcertifierat. Snacka om att motarbeta hållbarhetsmärkningar.
Jag som har varit med i många år inom bonderörelsen har jobbat med frågan länge. Jag minns den LRF förbundsstämma som fattade beslut i frågan (som Åsa Odell, LRF, nämnde på presskonferensen) och tillsammans med LRFs Min mat på 2000-talet var detta en av huvudfrågorna. Jag har skrivit debattartiklar tillsammans med Sveriges Konsumenter. Lars-Gunnar Lannhard i Grisportalen hänvisar till samtal med Lars Danell VD för Slakteriförbundet, vilket måste vara efter 1993, då jag lämnade Slakteriförbundet. Mitt minne av Scan var att budskapet på 80-90-talet var väldigt tydligt ”Bra mat från Sveriges bönder”, men det kanske inte inkluderade märkning. Men Scan har varit tydliga med märkning svensk köttråvara – eller? Att sedan deras bacon inte kunde märkas med Svenskt Kött, beror på att man styckar och skivar i Polen (Lars Danells baby).