F d miljöminister Åsa Romson hävdar att Miljöpartiet levererat många av de löften, som man avgav inför regeringssamarbetet. Speciellt pekar hon på klimatavtalet i Paris. Men visst känns det som om partiet blivit överkört när det bl a gäller Bromma och förbifart Stockholm. Och Vattenfalls försäljning av brunkolen ska vi inte tala om. Nu finns chansen för Miljöpartiet att se till att Sverige får en livsmedelstrategi värd namnet. Miljö – och konsumentministrarna kan inte ha undgått de tydliga signaler som skickats av konsument – miljö och djurskyddsorganisationerna. Man måste infria de löften som avgavs av regeringen att öka produktionen och konsumtionen av hållbara livsmedel. Ingen har något emot att den svenska livsmedelsproduktionen ökar förutsatt att den bygger på svenska råvaror. Och att dessa produceras på ett hållbart sätt. Det innebär att svenska miljökvalitetsmål ska vara målsättningen. Och Sveriges åtaganden enligt klimatavtalet och de 17 globala hållbarhetsmålen. Det är också vårt gemensamma moraliska ansvar att se till att djuren hålls och sköts på ett acceptabelt sätt. Så här sa Stefan Löfven i sin regeringsförklaring förra hösten: Djurhållningen ska ge djur möjlighet att utföra sitt naturliga beteende. Beteendestörningar ska förebyggas”. Lämnar vi över detta till marknaden, finns ingen garanti för att korna kommer ut på bete, grisarna får hållas lösa och kycklingarna får tillräckligt med utrymme. Och hur är det med Livsmedelsföretagens hållbarhetspolicy, som presenterades i Almedalen 2014, som innehöll ambitioner när det gäller djuromsorg?
”Och hur ska den svenska livsmedelsproduktionen öka?” frågade Kristina Yngwe ( C ) vid Alliansens hearing med Naturskyddsföreningen, Sveriges Konsumenter, Världsnaturfonden, Vi Konsumenter och Djurskyddet Sverige den 27 april. Jo, genom att producera det som svenska konsumenter vill ha. Många är överens om att de svenska mervärdena inte kommunicerats så att konsumenterna getts möjlighet att göra medvetna val. Det har varit min kritik hela tiden. Det har inte funnits en kommunikationsplan för svenska livsmedel sedan 90-talet. Titta på kycklingbranschen, som jobbat med frågan sedan 2006. Den har ökat med 20 %. Jag tittade på KSLA:s verksamhetsberättelse för 2015, där man refererade från ett seminarium och hävdade att bara äggnäringen ökat efter EU-inträdet. Hur är det med omvärldsanalysen?
Risken är stor att det blir som Sven-Olof Bucht angav på Livsmedelsföretagens (LI) Matdag i veckan d v s ökningen ska lösas genom export, export och åter export. Det är klart att han vet att det är vad LI vill höra. Men för oss svenska konsumenter, ekosystemen och djuren räcker inte det. Många av oss är beredda att köpa mer svenska livsmedel. Den ena konsumentstudien efter den andra säger att svenskt är viktigare än pris.