Regeringen har ambitioner när det gäller offentlig upphandling. Mycket av diskussionen har rört regeringens förslag att kollektivavtal eller motsvarande ska gälla vid offentlig upphandling. Men man har också signalerat att det ska vara lättare att ställa miljökrav. En ny lag om offentlig upphandling, LOU, kommer enligt ett besked inte förrän nästa år. I all diskussion om livsmedel och livsmedelsproduktion kommer den offentliga upphandlingen upp som ett instrument för att främja en hållbar produktion och konsumtion. Även om den offentliga sektorn endast omfattar 4 – 5 procent av den totala livsmedelskonsumtionen, så har den stor betydelse. Det är här politikernas ska kunna ta sitt ansvar för den mat vi ger barn, sjuka och gamla.
Redan 2005 blev jag involverad som LRF:s expert, när Miljöstyrningsrådet formade sina första hållbarhetskriterier för livsmedel. Miljöstyrningsrådet lades ned av Stefan Attefall, KD och upphandlingen fördes över till Konkurrensverket. Tack och lov flyttades upphandlingsfrågorna från Konkurrensverket till en ny myndighet av den rödgröna regeringen. Konkurrensverket var som att sätta bocken till trädgårdsmästare.
Livsmedelskriterierna har reviderats flera gånger och i våras gick en ny version ut på remiss från den nya upphandlingsmyndigheten. De som tror att det är lätt att göra upphandlingar, som gynnar svenska leverantörer, skulle må bra av att läsa remissförslaget. Dessutom måste det också finnas intresserade svenska producenter Jag har nyligen plöjt igenom remissversionen. Det gläder mig att många av de viktiga principfrågorna finns kvar för animaliska livsmedel – ursprung, salmonella, antibiotika, max transporttid till slakt och krav på bedövning vid slakt. Man kan också ställa krav på GMO-fritt foder och en mängd olika djurskyddskrav som exempelvis bete. Underlaget innehåller förtjänstfullt också information kring antibiotikaförbrukningen i olika EU-länder. Man har också inkluderat Welfare Qualitys figur som klargör de fyra grundkriterier för god djurvälfärd och 12 delkriterier – good feeding, good housing, good health och appropiate behaviour. Något för LRF att läsa som gärna vill begränsa djurskyddet till friska djur. Men visst det gäller helt frivilliga kriterier, som upphandlarna kan tillämpa om man vill. Ser man på frågorna från myndigheten så förstår man hur knöligt det är att precisera sina krav och hur de ska följas upp är fortfarande en av knäckfrågorna. Hur ska man veta att veterinärerna i exportlandet inte förskriver generell profylax till grisar och kycklingar. Ofta är det också frågan om det finns tillräckliga kvantiteter av exempelvis naturbeteskött eller ekologiska kycklingar. Det är ytterst angeläget att man ställer hållbarhetskrav på hela sin livsmedelsupphandling och inte nöjer sig med viss andel ekologiskt.