I samband med Brexit, talar nu många om att EU i ökad omfattning måste leverera det som medborgarna vill ha ut av samarbetet. Den gemensamma jordbrukspolitiken CAP måste sannolikt dyka upp i sammanhanget och frågan är om det inte kommer att ske en hel del. Den allmänna förenklade, vulgära uppfattningen är att CAP gynnar bönderna och industrin, men inte konsumenterna, klimatet, miljön och djuren. Kvar lever också en bild av att halva EU-budgeten går till jordbruksbudgeten. Detta är inte sant, men ändå ca 40 procent. Men dessutom kritiseras CAP för omfattande krångel, byråkrati och kontroller från bondeorganisationerna. Som jag skrev i tidigare blogg, har Sverige utmärkt sig med att vilja ha en minskad jordbruksbudget och en ambition att avreglera så långt det går. Socialdemokraterna vill ha en marknadsdriven och konsumentdriven jordbruksproduktion. Men miljö – och klimatinsatser är viktiga, liksom djurskydd tycker regeringen. Det har Sven-Erik Bucht signalerat i flera sammanhang. Och hur ska det gå ihop? Och hur ska konsumenterna, miljön och djuren klara ett ökat marknadstillträde av amerikanska produkter genom TTIP? Jag tror liksom Ingrid Rydberg, LRF Bryssel, att det kan gynna svenska bönder att få andra länder än Storbritannien som svensk allierad. Storbritannien har stött Sverige i nedmonteringen av EU:s jordbruksbudget och ökad frihandel. Men Sverige tappar stödet för ett bättre djurskydd inom EU. Jag är sannerligen ingen expert på CAP, men jag var i Bryssel på uppdrag av det Europeiska djurskyddet, Eurogroup for Animals, 2011 och argumenterade för att ett nationellt djurskydd över EU:s nivå borde berättiga till stöd från landsbygdsprogrammet. Tyvärr har ju det inte gett något resultat.
I mars i år riktades en skarp skrivelse till Kommissionens ordförande Juncker från en allians bestående av hälso – miljö och djurskyddsorganisationer. Nätverket representerar engagemang i jordbruk, folkhälsa, miljö, klimat och djurskydd. Bland organisationerna kan nämnas WWF och Compassion in World Farming. Man pekar på samma problem som vi ser i Sverige. CAP är ett orättvist system, det pågår ständiga kriser på jordbruksmarknaderna ex mjölkkrisen och jordbruk läggs ned p g a globaliseringen. Statusen hos de naturliga resurserna försämras och CAP levererar inte tillräcklig djurvälfärd. Folkhälsan riskeras genom bl a ökad antibiotikaresistens. EU:s export och import har negativ effekt på tredje land. Kanske organisationerna får gehör och vi får en verklig kritisk genomgång av vad CAP ska leverera som är bra för planeten, ekosystemen, konsumenterna och djuren.