Värderingar styr forskningen och synen på hållbar matproduktion

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Man talar inte sällan om att förslag och åtgärder ska bygga på forskning och vetenskap. Som om forskningsresultat och dess tolkning är värdeneutrala. Så är det ju inte. Forskarna väljer själva sina forskningsområden och vad man vill presentera. Att tolka forskningsresultat handlar inte sällan om att selektera. Som Ann-Helen Meyer von Bremen skriver i sin blogg: ”Alla vill ha en hållbar matproduktion, men vad det egentligen är och hur man kommer dit, råder det mycket delade meningar om, även inom vetenskapen. Hur kan genteknik, konstgödsel och bekämpningsmedel framstå som ”goda” redskap i det enda forskarlägret, men anses som ”onda” i det andra? Den brittiska forskaren Tara Garnett svär i kyrkan när hon säger att vi alla styrs utifrån våra värderingar, även vetenskapsmännen”.

Torbjörn Fagerströms och Jens Sundströms inlägg i DN Debatt i juli kring Livsmedelsverkets rapport om miljönyttan av ekologiskt lantbruk, är väl ett sådant exempel. Fagerström och Sundström handplockade resultat, där ekologisk produktion inte bidrar positivt till hållbarheten. Som alltid försvinner djuretiken i dessa utvärderingar. Varken SLV eller rapportförfattarna ställde sig bakom Fagerströms och Sundströms tolkningar. Ekologisk produktion, som den ser ut enligt EU:s marknadsstandard och KRAV:s regelverk har uppenbara fördelar för miljön och djuren, men klarar inte alla åtaganden när det gäller hållbar matproduktion. Ska jag även ge ett exempel åt andra hållet, kan jag ibland känna att professor emeritus Ingvar Ekesbos sammanställningar i djurskyddsfrågor kanske gynnar fördelarna med djurskyddsåtgärder. Polariseringen kring GMO är också exempel på olika värderingar och tolkningar.

Men vad är hållbar matproduktion? I början av augusti presenterade i SvD Debatt IVA:s arbetsgrupp för livsmedel sina förslag kring Resurseffektiva affärsmodeller. Sveriges och världens största livsmedelsföretag tillsammans med företrädare för branschorganisationer (dagligvaruhandeln och LRF) och institut för livsmedelsforskning har arbetat ¬under ett och ett halvt år. Jag tror många av oss som Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden WWF m fl kan instämma i de ambitiösa mål som gruppen formulerat – fossilt oberoende, en produktion och konsumtion, som inte överskrider de planetära gränserna, kretslopp av näringämnen m m. Men förslaget till åtgärder!! Verkligen inga nyheter, men framför allt fullständigt otillräckliga i en global värld. Man blir förvånad över utfallet med tanke på gruppens sammansättning. Är det en effekt av ett stort antal kompromisser. Då läser jag hellre Axfoods livsmedelstrategi Matkassen 2030. Läs gärna Ann-Helen Meyers replik i Svenska Dagbladet eller på hennes blogg www.hungryandangry.se ”Ett plåster för den halshuggna”.

Jag rekommenderar också varmt att läsa Ann-Helen Meyer von Bremens blogg kring hållbar matproduktion. Speciellt intressant är att läsa om engelska forskaren Tara Garnetts kategorisering av hur värderingar styr förslag till vägval för en hållbar produktion: ” Det är ju också mitt budskap. Enligt Garnett finns tre grupperingar: Producera mer och effektivare, Minska efterfrågan och Förändra matsystemet. Liksom Ann-Helen sympatiserar jag med gruppen: Förändra matsystemet. Man tror inte på marknadens möjligheter att fördela mat och tillgångar rättvist och är ofta skeptisk till handelsavtal som man anser främst gynnar rika länder. Tara Garnett påpekar dock att gränserna mellan dessa tre kategorier inte är knivskarpa och att vi alla kan vara en blandning av dem. Och där finns nog jag.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.