Sverige har dålig koll på hur antibiotika används till djur – vi är inte transparenta!

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Det är HUR antibiotika används som vi har dålig koll på. Vi är duktiga i Sverige på att föda upp och hålla friska djur och har därmed låg antibiotikaförbrukning. Det beror på duktiga bönder, bra förutsättningar, kompetenta veterinärer och bra regelverk. Förekomsten av resistenta bakterier är låg jämfört med många andra länder. Den studie jag refererade i förra bloggen är ett exempel. Det finns ett starkt politiskt stöd kring antibiotikafrågan hos Sveriges politiska ledning. Är det skälet till att vi inte tar tag i våra svaga sidor. Vi är faktiskt inte transparenta. Sedan 90-talet har vi tjatat på regeringen och Jordbruksverket att det krävs ett system för att samla data över läkemedelsbehandlingar på gårdsnivå så att man kan utöva benchmarking mellan gårdar och kunna redovisa förbrukningen av antibiotika till olika djurslag. Även den s k djursjukdatautredningen 2005 konstaterade att det fanns stora brister. Frågan kommer upp varje möte med gruppen mot antibiotikaresistens på Cirkusberget. Varje gång redogörs hur exempelvis grisuppfödarna dokumenterar sina behandlingar. Men vad händer sedan? Studier har ändå visat att det är stora skillnader mellan gårdar i behandlingsfrekvens. Av den antibiotika som såldes till grisproduktionen 2015 är 25 % den typ av antibiotika som ska användas i foder eller vatten. En studie visade att 40 % av besättningarna använde zinkoxid mot avvänjningsdiarrée. Villkorad läkemedelsbehandling i mjölkproduktionen VILA, kräver uppföljning av läkemedelsbehandlingar, men motsvarande system finns inte för s k delegerad/villkorad läkemedelsbehandling för gris, nötkreatur, lamm. Djurägarna dokumenterar sina behandlingar, men det finns ingen återkoppling. Vi kan exempelvis inte redogöra för hur mycket antibiotika som används till kalv i Sverige. Det pågår ett pilotförsök att äntligen inkludera läkemedelsbehandlingar i produktionsuppföljningssystem för grisar som Pig Win- Men räcker det?

Nu satsar EU-kommissionen på att ställa krav på medlemsländerna på att redovisa hur man systematiskt arbetar med en omdömesgill antibiotikaanvändning, djurhälsa och djurvälfärd. Många länder satsar på att inte bara kartlägga den totala förbrukningen av antibiotika utan också följa upp användningen på gårdsnivå för att verka för en minskad användning. Danmark, Tyskland, Nederländerna har metodiskt jobbat med frågan i flera år. Norge och UK är på gång liksom Finland och Schweiz. Ska Sverige släpa efter? Den nya tillsynsmyndigheten HFAA (Health and Food Audits and Analysis) tidigare FVO, ska under året besöka ett antal länder för att studera hur man jobbar med frågan. Myndighetens ändrade namn, tyder på att man också vill fokusera analysen. Hur ska Sverige svara upp mot Kommissionens förväntningar? Och vad ska vi redovisa när det är dags för att HFAA kommer på tillsynsbesök? Vi får besök från andra EU-länder kring hur vi undviker svanskupering, men inte hur vi följer upp antibiotikaanvändningen på gårdarna – eller? Kan vi använda det nordiska samarbetet för att driva den svenska regeringen och svenska myndigheter att ta i frågan. Jordbruksverkets ekonomiska kris får inte drabba ett så högprioriterat område som att bibehålla vårt goda hälsoläge och låga antibiotikaförbrukning till djur.

En kommentar

  1. Jim Nilsson
    Publicerad 5 september, 2016 at 11:15 | Permalink

    Om Svensk djurproduktion ska kunna konkurrera med det importerade i förlängningen så måste det till ett liknande övervakningssystem som QS eller IKB även i Sverige, det räcker inte att säga att vi är bra när konkurrenten säger hur bra de är

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.