Antibiotikaresistenta bakterier och gener reser över världen

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Antibiotikaresistens är en global fråga och måste angripas globalt. FN och WHO har också tagit sig an frågan. Antibiotikaresistenta bakterierna reser och sprids med människor, djur och livsmedel över hela världen. Eftersom detta påverkar handel och resande så hade Kommerskollegium föredömligt ordnat ett seminarium i tisdags ” AMR , (antimicrobial resistance) in a trade and development perspective”.
Några slutsatser:

– FN:s hållbarhetsmål 2030 är överordnade handelsregler. AMR är en viktig fråga i detta sammanhang. EU-kommissionen har sin handlingsplan kring antibiotika till människor och djur.
– Världsbanken har beräknat att AMR är förenat med stora kostnader och U-länderna kommer att drabbas värst. Bristen på veterinär service är ett stort problem i dessa länder.
– Knäckfrågan är bristen på tillämpning av internationella frivilliga policies från Codex och OIE, när det gäller antibiotika till djur och människor. Dessa standarder är WTO:s referenser vid SPS-avtal (sanitära och fytosanitära avtal). Tillämpning av EU:s lagstiftning är nödvändigt.
– Ska ansvarsfull användning av antibiotika till djur ingå i ett handelsavtal krävs f f a att man tillämpar landets och i EU:s fall EU:s lagstiftning
– Kommersiella företag kan och är pådrivande. Axfoundations och svenska dagligvaruhandelns initiativ med krav på leverantörer av kött när det gäller ansvarsfull användning är ett föredöme.

Initiativtagare till seminariet var Sun Hydén Biney, Kommerskollegium i samarbete med Christina Greko, SVA. Det var ett intressant program med kvalificerade föreläsare. Och auditoriet var imponerande brett med representanter för bl a WTO, UD, näringsdepartementet, SIDA, USA:s ambassad, myndigheter m fl.

Det finns flera exempel på global spridning och koppling mellan antibiotika till djurhållning. Ett exempel är kolistin-resistens i Kina, som sedan hittas på flera ställen i världen. Reser du utanför EU är det 25 % sannolikhet att du får med dig resistenta bakterier enligt Johan Struve, Folkhälsomyndigheten. Bakterierna sprids också i miljön inte minst från sjukhus, genom avlopp, gödsel och medicintillverkning.Det finns ett tydligt samband mellan förbrukning av antibiotika och resistens – ju högre användning ju större risk.

För djurproduktionen är antibiotika ett nödvändigt botemedel. Fattiga länder med undernärda barn, som behöver högvärdigt animaliskt protein drabbas värst av ökad antibiotikaresistens när antibiotika inte biter på djursjukdomar. Många betonade ”one health” perspektivet d v s människor och djur delar samma värld. Antibiotikaresistens sprids mellan djur och människor åt båda hållen. Därför är det så viktigt att minska risken för antibiotikaresistens genom att stimulera till god djurhälsa och minskat antibiotikabehov. Det gör vi genom avel, foder och management. Sambandet mellan djurvälfärd, djurhälsa och minskat antibiotikabehov måste betonas. Och det gäller inte bara minskad handel med djur och biosäkerhet. Jag hävdar att svenska djurskyddsföreskrifter bidragit till friska djur i Sverige. Detta samband betonades också av Sofia Boqvist, SLU och Carolina Sachs Axfoundation.

Stuart Slorach f d Livsmedelsverket numera OIE (internationella djurhälsoorganisationen) presenterade OIE:s och Codex´ policies kring antibiotika – alla med lovvärda ambitioner om ansvarsfull användning av antibiotika till människor och djur. Men jag minns mars 1999 när FEDESA (veterinärläkemedelsbranschen) ordnade en konferens hos OIE i Paris tillsammans med samarbetspartner till OIE. LRF motarbetades kraftfullt när vi drev frågan om förbud mot tillväxtantibiotika. Inför konferensen skickade LRF ut pressmeddelande och artiklar till EU-publikationer och annan press. Sverige representerades på konferensen av Jordbruksdepartementet, SVA och LRF (Gunnela Ståhle och Rolf Eriksson), som drev den svenska positionen. LRF delade ut pressmaterial, som provocerade FEDESA.

Ska vi kunna utnyttja en restriktiv antibiotikaanvändning i handelsavtal kräver detta att kriterierna måste vara vetenskapligt grundade. Reglerna får inte vara diskriminerande och inte drabba utvecklingsländer. Man måste acceptera likartade program. WTO bygger på kriterier från Codex och OIE. Och hur definierar man ”responsible use”. Frågan om ansvarsfull användning av antibiotika till djur kan ingå i handelsavtal är särskilt aktuellt i anslutning till TTIP. EU vågar inte ställa krav på USA p g a bristande tillämpning av gällande regelverk inom EU. Vi har stora skillnader mellan EU-länder i användningen i djurhållningen. Det konstaterades att FN:s hållbarhetsmål är överordnade handelsregler. När Johan Rockström fick frågan om TTIP på ett seminarium på Institutet för framtidsstudier i somras, blev svaret att WTO kör helt fristående från klimatavtalet. Undrar vad det blir som gäller.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.