Ökad svensk matproduktion, men hur?

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Det var väl ingen kioskvältare som regeringen presenterade i måndags kring livsmedelsstrategin. Dialoggruppen som utlovats tidig information hade inte underrättats. De ska få läsa hela strategin på möte den 23 januari.För oss som arbetat och argumenterat i djurskyddsfrågan i debattartiklar och på seminarier, känns ändå förslaget som en seger. Ökningen av svensk och ekologisk produktion ska, enligt målformuleringen, svara mot konsumenternas efterfrågan. Bucht säger att man har hämtat mycket från Konkurrenskraftutredningen, dock med ett glädjande undantag. Man avser inte att sänka det svenska djurskyddet. Om konsumenterna ger djurvälfärd högsta prioritet, så är det inte särskilt smart att sänka den svenska djurskyddslagstiftningen. Skönt att samtliga politiska partier verkar vara eniga om detta. Beslutet om förslag till en ny djurskyddslag bör också leva upp till samma intention. Magnus Oskarsson (KD) uttalar dock något som inger viss oro. Jag förväntar mig att Bucht infriar sitt löfte, eftersom djurskyddet inte nämns i sammanfattningen av strategin som gått ut i pressmeddelandet.

Målen har formulerats inom tre områden; regler och villkor, konsument och marknad och kunskap och innovation. Det är tre områden som regeringen har signalerat sedan länge. I början av sommaren cirkulerade ett utkast som har förhandlats inom regeringen och mellan regeringen och övriga partier (utom SD). Äntligen, kanske man ändå kan säga. Man har enats om målen för en ökad svensk livsmedelsproduktion. Det är väl bra och kan ge framtidstro hos lantbruksnäringen och livsmedelsindustrin. Den stora frågan kvarstår dock hur och på vilket sätt ökningen ska åstadkommas. Ökningen av svensk och ekologisk produktion ska, enligt målformuleringen, svara mot konsumenternas efterfrågan. Ökningen ska också ske med uppfyllande av nationella miljömål. Det innebär krav på lyhördhet för konsumenternas krav hos livsmedelskedjans alla aktörer. Endast på detta sätt kan efterfrågan öka på svenska livsmedel. Det måste bli mer av ”pull” och mindre av ”push”, som Peter Larsson sa vid möte med civilsamhället i november. Det är intressant att lantbruksnäringen ser förslaget som en seger och kommenterar med fokus på ökning och konkurrenskraft.

Ökad export är väl bra, men kan knappast stå för en väsentlig del av ökningen. Man kan också notera med tillfredsställelse att frågan om livmedelsförsörjning i kris har beaktats i målformuleringen. Debatten i media och Folk och Försvar kan vi kanske tacka för det. Ett tack ska riktas till Kristina Yngwe( C ) och Bo Dockered.

Vi ser med spänning fram mot handlingsplanen, som har utarbetats under hösten. I denna ingår sannolikt Peter Larssons rapport över utvecklingen av en sammanhållen livsmedelskedja. Det blir säkert politiska diskussioner om skatter och avgifter, förenkling av regelverk och administration. Vilka uppdrag kommer regeringens ge till berörda myndigheter? Vilka lagändringar krävs? Vilka stöd kan ges till livsmedelskedjans aktörer för att främja en hållbar utveckling? Hur kan CAP utnyttjas nationellt?

En kommentar

  1. anteh
    Publicerad 17 januari, 2017 at 19:38 | Permalink

    Ang.EFTERFRÅGAN.”Ökningen av svensk och ekologisk produktion ska, enligt målformuleringen, svara mot konsumenternas efterfrågan”.
    Tillåt mej småle, vi är snart tio miljoner munnar som ska ha mat var tredje timme typ.
    Vid en avspärrning så lär det bli stor efterfrågan inom ett dygn.
    Vi har minimalt med bränsle (diesel) på gårdarna idag pga sk. certifieringarna.
    Statliga beredskapslager är troligen minimala idag också.
    En till fundering, EFTERFRÅGAR barnen, åldringarna,krogbesökarna osv verkligen var råvarorna kommer ifrån?
    Dom tvingas ju äta margarin trots de efterfrågar bättre och godare varor.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.