Fossil felkunskap kan vara lika farlig som okunskap

Ovanstående är citat från Sverker Sörlins briljanta högtidstal på KSLA:s högtidssammankomst i Stadshuset i går. I dagsläget med anledning av Trumps och Trump-administrationens uttalanden virvlar ord i debatten som faktaresistens och alternativa fakta. Men det gäller inte bara USA. Också i Sverige förekommer ogrundade eller fossila fakta i debatten. Det gäller inte minst debatten om köttets och mjölkens klimatpåverkan. Men det finns andra ogrundade påståenden som har blivit sanningar. Jag vill fortfarande ha underlaget för påståendet att varannan tugga i Sverige är importerad. Det finns ju mängder av livsmedel, som vi inte kan producera i Sverige. Vi kan ju inte odla kaffe, te, ris, kakao, bananer, apelsiner m m. De 50 procenten används som ett starkt argument för att öka den svenska produktionen av jordbruksråvaror och det är väl OK. Men det har också använts för att ifrågasätta att Sverige behöll sina särregler efter EU-inträdet. Stor andel import används av Sven-Erik Bucht och senast igår av Sven Lindgren i Stadshuset, ordförande i Civilförsvarsbundet. 50-procentig självförsörjning kan kanske gälla nötkött. Men det beror ju framför allt på att den svenska köttkonsumtionen ökat kraftigt sedan EU-inträdet. Men den svenska köttkonsumtionen är för hög. Ostkonsumtionen har också ökat kraftigt, där stor andel är import. När det gäller, andra typer av mat, som kan produceras i Sverige, exempelvis cerealier skulle det vara intressant att få fakta. Jag undrar om Lantmännen kan stå för sina ord i reklamen att Lantmännen, som ägs av Sveriges bönder står för kvaliteten från gård till bord. Även Lantmännen importerar – eller? Jag vill nyansera debatten om att den svenska jordbruksproduktionen rasat efter EU-inträdet, när det används som ett skäl för att det var fel att behålla svenska miljö – och djurskyddsregler efter EU-inträdet. Jag vill ha en ökad svensk andel av vår matkonsumtion. Men då gäller att den produceras på ett sätt som svarar mot krav på hållbarhet och etik.

Sverker Sörlin talade om akademiernas roll i samhället. En viktig uppgift är kunskapsspridning. Därför är aktuella och inte fossila fakta en angelägen fråga. Det kan behövas förnyelse och föryngring. Ser man omkring sig på de drygt 600 personer som deltog i högtidssammankomsten, syntes många gråhåriga och skalliga. Om man inte som Christina Möller och några till väljer fräsig hårfärg. Fanns det ungdomar, så var det ofta barn till ledamöter. ”Välj in ledamöter under 40 år, så kan ni få se på förändring” sa Sverker Sörlin. Ja, man blir ju oftast invald på grund av långvariga meriter. Jag är ju själv en bekräftelse på detta. Och lika söker lika – inte bara i ålder utan också i värderingar och uppfattningar. Jag kanske generaliserar, men KSLA:s fokus på produktion och inte på marknad och konsumtion oroar.

En kommentar

  1. Göran Rudbäck
    Publicerad 29 januari, 2017 at 17:40 | Permalink

    Fossil felkunskap – ett synnerligen mångtydigt uttryck.
    Syftar det månne på att världen förändras väsentligt på mindre än en generation och att de som är uppåt två generationer gammal är att betrakta som fossil och deras kunskap som fel?
    Eller syftar det på hypotesen att det är klimatgaserna som styr klimatet, eller kanske hypotesen att det är solens variationer – vilken i sin styrs av planeternas rörelser – som är den hypotes som stämmer bäst med verkligheten? Om man inte uttalar vilken, är man helgarderad…
    Själv undrar jag om det kan vara så att den civiliserade människan är naturens sätt att öka mängden kol i cirkulation – motsatt den naturliga inlagrande gradienten – för att på så sätt förhindra ett alltför tidigt slut för makrolivet på jorden. Och att det i den mekanismen ligger inbyggt den civiliserades människans snabba utplåning, pga det som är grunden för hennes framgång – den specialiserande arbetsdelningen.
    Mot en sådan fond framstår klimatpaniken som egoistisk…

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.