Torbjörn Fagerström – 944 bloggar och 11 år senare

Den första bloggen skrev jag i mars 2006 uppmuntrad av Svenskt Sigills PR-konsult och påhejad av informationsansvarig Anna Wahlberg. Den handlade om en pressträff ordnad av SLU kring genteknik. http://gunnela.nu/2006/03/30/gmo-debatten-har-bara-borjat/. ”Jag är så trött på GMO-debatten” sa Torbjörn Fagerström, prorektor vid Lantbruksuniversitetet SLU, när han inledde SLU:s presseminarium kring genteknik den 23 mars. Forskarsamhället må tycka att debatten har hållit på länge och att opinionsbildare och intresseorganisationer är okunniga och skräms i onödan. Men för svenska media och konsumenter har debatten just börjat”. Så rätt jag fick för nästan elva år sedan.

I går pratade Torbjörn Fagerström för Sällskapet Stockholms Akademiker om genteknik och växtförädling. Det intressanta kanske var det som han inte sa. Och med känsla för målgruppen fick han skrattarna med sig när han raljerade över marknadsföringen av GMO-fritt från CityGross och Leksandsbröd och pekade ut Green Peace som okunniga miljöaktivister. Han hävdar bestämt att det inte finns några bevis för att GMO-grödor ger problem med hälsa eller miljö. Det har ju EFSA utvärderat! Då är det ändå välgörande att höra att han pekar på att även genteknik kan missbrukas precis som traditionell växtförädling. Han anger herbicidresistens som ett exempel på olämplig tillämpning av genteknik. Herbicidresistens (resistens mot ogräsbekämpningsmedel) kan, som är väl känt, spridas till ogräs. Och då är det faktiskt herbicidresistens som dominerar som egenskap i de GMO-grödor som odlas på stora arealer i världen som soja och majs och de som ligger för godkännande inom EU. Vad Fagerström inte heller berättar är att detta också hänt med Monsantos GMO-soja. Sojans resistens mot Round-Up (glyfosat) har spritt sig till ett antal ogräs, vilket gjort att Monsanto tvingats lägga in resistens mot andra typer av ogräsbekämpningsmedel. Därmed minskar inte användningen av bekämpningsmedel. Han pekar på den stora kommersiella tillämpningen med odling av bl a GMO- soja, majs och raps i världen som ett bevis för att dessa GMO-grödor är ofarliga. Och det trots att just dessa grödor har egenskapen herbicidresistens. Var finns logiken? Han ger Sverige beröm för att man röstar JA till GMO i Bryssel, vilket ju inte gäller längre. Men nämner inte att hela lantbrukssverige sagt nej till GMO i foder. Och det beror ju f f a på att GMO-soja är en dålig tillämpning av GMO.

På frågan från publiken vad rädslan för gentekniken beror på, framför jag att USA:s och Monsantos introduktion av GMO-grödor i EU skedde på ett mycket klumpigt och okänsligt sätt. Man raljerade över de dumma européernas rädsla för ny teknik. Torbjörn Fagerström håller med. I de senare konsumentundersökningarna har skett en förskjutning mot att ifrågasätta tillämpningen snarare än gentekniken som sådan. Men det handlar också om makten över maten. Vi är nog många som är överens om att riskvärderingen bör inrikta sig på slutprodukten d v s växtsorten snarare än den teknik som använts för att framställa nya växtsorter. Det finns många bra exempel på hur den nya ”gentekniken” kan bidra till sjukdomsresistenta grödor typ potatis och perenna grödor. Men det har snackats om mer positiva tillämpningar av gentekniken i årtionden utan något mer konkret har hänt. I propositionen om en nationell livsmedelsstrategi lyfts behovet av svensk/nordisk växtförädling, och det är bra. Detta stöds också av allianspartierna.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.