Varannan tugga är inte importerad!

LRF har myntat begreppet att varannan tugga vi äter är importerad. Syftet är sannolikt att ytterligare stärka argumenten för en ökad svensk matproduktion, men också som ett argument för att den valda modellen efter EU-inträdet med svenska särregler har varit fel. Begreppet ”varannan tugga är importerad”, har utan ifrågasättas, anammats av landsbygdsministern, oppositionspolitiker, ordförande för Civilförsvaret m fl. Statsministern använde t o m begreppet på presskonferensen 7 februari. Finska producentintressen har också använt siffran, för att hävda att Sverige exempelvis valde fel väg med ett högre djurskydd än EU:s djurskyddsdirektiv.

LRF bekräftar att de femtio procenten refererar till handelsbalansen och inte till kg livsmedel. Men vi äter inte pengar. Det är därmed fel och vilseledande att hävda att varannan tugga vi äter är importerad. Vem som helst kan ju förstå att vi inte kan odla kaffe, te, ris, bananer, apelsiner och många grönsaker i Sverige. Om vi ska titta på självförsörjningsgrad så måste vi självklart titta på de varor som vi kan producera i Sverige. Jordbruksverkets fakta säger något helt annat än LRF:s förenklade och negativa budskap. Av 10 ägg, som säljs i butík är nio svenska. 90 % av konsumtionsmjölken är svensk. Av tio kycklingar är sju svenska liksom sju av tio fläskkotletter. Varannan tugga nötkött liksom ost är importerad. Men det är den ökade nötköttskonsumtionen som bidraget till lägre andel svenskt nötkött. Men är det någon som hävdar att vi bara har femtioprocentig självförsörjning på spannmålsprodukter eller morötter? Visst finns det en potential att öka konsumtionen av svenska äpplen och svenska grönsaker. Men det måste väl ändå vara svårt att hävda att svenska djurskyddsregler har påverkat en låg svensk marknadsandel för tomater.

Har det någon betydelse att LRF argumenterar på felaktiga premisser? Kanske inte, men jag anser att man förlorar i trovärdighet. Är detta kanske alternativ fakta? Jag tycker att vi ska producera mer mat i Sverige. En förutsättning är dock att man producerar med omsorg om konsumenterna, djuren, klimatet och miljön. Vi bör minska vår köttkonsumtion. Ska det vara en fördel för svenska konsumenter att öka andelen svenskt kött i sin konsumtion, så måste svenskt kött stå för låg klimatpåverkan, främjandet av miljömål, ett gott djurskydd och låg antibiotikaförbrukning. Om inte, kommer vi som svenska konsumenter inte välja svenskt kött.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.