EU har inrättat en plattform för djurskydd/djurvälfärd (Animal Welfare). Men konsumenterna får inte vara med, trots att förslaget från Nederländerna, Tyskland, Sverige och Danmark förordade detta. Kommissionens beslut ställer krav på att organisationer i det civila samhället ska syssla med djurskydd. Och det kan man knappast säga om den europeiska konsumentorganisationen, BEUC. Dessutom har ansökningstiden gått ut. Det är beklagligt med tanke på det stora engagemanget, som finns, inte bara hos svenska konsumenter utan också hos medborgare i övriga EU-länder. Men arbetet på svensk nivå, tror och hoppas jag ska inkludera konsumenterna. Vi Konsumenter och Sveriges Konsumenter blev i alla fall inbjudna till Näringsdepartementets runda-bordssamtal.
Djur är kännande varelser. Det fastställs i EU-fördragets artikel 13. Det innebär att djurens välfärd måste beaktas vid genomförandet av unionens politik. Det var en stor framgång för djurskyddskyddsorganisationerna när detta genomdrevs i Lissabon-avtalet. I fördraget fastställs också att EU-institutionerna ska föra en öppen, tydlig och regelbunden dialog med bl a det civila samhället. Det är bakgrunden till att EU beslutat införa en plattform för djurskydd. Förslaget kom från Nederländerna, Tyskland, Sverige och Danmark i december 2014. Plattformen ska bestå av 75 ledamöter representerande medlemstaternas myndigheter, branschorganisationer, forskning, organisationer från det civila samhället som sysslar med djurskydd och många fler. Självskrivna är EFSA, OIE och FAO. Plattformens uppgifter kan sammanfattas i:
– Genomförande och tillämpning av lagstiftning
– Stimulera frivilliga åtaganden
– Främja EU:s djurskydd
– Uppmuntra till dialog
– Utbyta erfarenheter
– Informationsutbyte
Som ett led i regeringens ambition att verka för högre djurskydd i EU, samlade näringsdepartementet i går till ett runda-bordsamtal kring hur det svenska arbetet ska utformas. Runt bordet fanns en bred representation från lantbruksnäringen, djurskyddet, myndigheter, svensk dagligvaruhandel och konsumenterna. Det finns en bred enighet om att Sverige ska verka för ett bättre djurskydd inom EU. I förslaget från de fyra medlemsländerna fanns tydligt uttalat att konsumenterna bör vara representerade. Vi Konsumenter tillsammans med Djurskyddet Sverige gjorde i juni en framställan till Sven-Erik Bucht om att inrätta en svensk djurvälfärdsplattform. Då var tanken att också att få till stånd en bättre nationell dialog eftersom vi fortsatt upplever att Jordbruksverket inte inkluderar oss som konsumenter.
Första mötet i EU:s plattform äger rum 6 juni. Jordbruksverket representeras av Helena Elofsson och forskningen av Linda Keeling från SLU. Magnus Nikkarinen, från Svensk dagligvaruhandel representerar Eurocommerce. Magnus talade föredömligt om svenskt djurskydd som ett viktigt mervärde.
Från konsumenterna listade jag följande prioriteringar med utgångspunkt från vad konsumenter ofta uttrycker:
– One Health d v s sambandet djurskydd, djurhälsa och antibiotika
– Hanteringen av djur i samband med transport och slakt
– Smågriskastrering
– Hundsmuggling
– Djurskyddsregler för kor
– Nej till suggor i bur
– CAP, den gemensamma jordbrukspolitiken som stimulans
Frivilliga standarder kan inte ersätta lagstiftning, men väl komplettera, som styrmedel för bättre djurskydd inom EU. Jag har också framfört att Vi Konsumenter drivit djurskyddsfrågorna i samband med handelsavtalen, TTIP och avtalet mellan EU och Turkiet.