Välkomna agronomer, landskapsarkitekter, masters och kandidater!

Vad ska man skicka med dessa unga akademiker inför deras yrkeskarriär? Jag har fått den stora äran att hålla högtidsanförandet vid examensceremonin på SLU på lördag. De är efterlängtade när vi tillsammans ska fixa det här med ett hållbart samhälle –
- En blomstrande landsbygdsutveckling
- Ett hållbart jordbruk där svenska miljömål uppfylls
- En etisk djurhållning
- En säker livsmedelsproduktion
- En hållbar stadsplanering

Jag har frågat flera, som jag stött ihop med i mitt nätverk. Det inkluderar bl. a ordförande för SLU:s styrelse, vicerektor vid SLU, en representant från Konsumentföreningen Stockholm, en god vän från Arla och inte minst min son, landskapsarkitekten.

Utbildningarna ger en trygg plattform och en referensram. Så har jag känt under alla dessa 50 år av min agronomkarriär. Ständigt tillkommer ny kunskap och nya ämnen hamnar i fokus. Men det finns ju en hel del absoluta sanningar som inte förändras. De nyutexaminerade befinner sig nu på maximum på en teoretisk kunskapsnivå. Nu kommer en fas i livet när denna kunskap ska möta praktiken och man ska skaffa sig en bredare erfarenhet och bredare kontakter och nätverk.

Och vilka är våra utmaningar?
Klimathotet
Även om Sverige ligger väl till, finns verkligen utmaningar. Biffen, bilen och bostaden – hållbara laster, smartare konsumtion var titeln på Stefan Edmans utredning 2005. Och mycket av förslagen håller fortfarande. Det är vad vi äter, hur vi transporterar oss och hur vi bor. Hållbar stadsplanering blir allt viktigare. Och nu brukar man lägga till ytterligare ett B – börsen d v s var vi lägger våra pengar.

Den globala handeln och dess prispress
Den globala handeln är nödvändig för att försörja en växande befolkning.
Förutom livsmedelsförsörjningen, ger frihandel också tillgång till betalande marknader, utjämning av tillgången till livsmedel, diversitet (tillgång till olika sorts livsmedel) och låga priser. Men riskerna finns. Spridning av sjukdomar (inklusive zoonoser) och därmed risk för folk – djurhälsa, livsmedelsförluster, långa komplicerade livsmedelskedjor(tänk hästköttsskandalen) med fördröjd möjlighet till intervention och ökad konkurrens. Ökad handel driver mot intensifiering och specialisering. Det är en förutsättning för att kunna konkurrera på den globala marknaden. Ökad handeln driver också mot harmonisering och minskad diversitet – en harmonisering till minsta gemensamma nivå – prispress – Ja?

Hållbarhetsaspekterna på matproduktion och konsumtion.
Vilka har ansvaret för en hållbar produktion och konsumtion? Många aktörer i livsmedelskedjan har ansvar. Allt ifrån primärproducenter/bönder, förädlingsindustri, detaljhandel, konsumenterna, myndigheter och politiker. Det finns de som gärna lämpar över ansvaret till konsumenterna om att bestämma hur livsmedlen ska produceras. Många medborgare engagerar sig och känner oro i frågor kring klimatet, djurskyddet, miljön och livsmedelssäkerheten. Därför krävs ett politiskt ansvar med tydlig lagstiftning kring djurskydd, livsmedelssäkerhet, miljö och klimat. Det handlar om värderingar och etik. Visst kan vi öka den svenska matproduktionen, men Sverige kan aldrig konkurrera med lågt pris. Senare år har visat att handeln och konsumenterna efterfrågar svenska mervärden och är beredda att betala för dessa. Därför gäller det att säkerställa svenska mervärden, utveckla dessa, märka och kommunicera. Titta på branscher som växt efter EU-inträdet som kyckling, ägg och spannmål. Allt är inte bara elände!

Några personliga råd
”Om du vill förändra något, kan du inte vara vän med alla”. Redan tidigt under min karriär fick jag det rådet av Jan Persson, en gång tiden känd genetiker inom Scan och sedermera VD för slakteriföreningen Skanek. Ett klokt råd, som ger insikt. Man kommer alltid möta människor som tycker annorlunda.

”Utan spaning – ingen aning!” Ett annat klokt råd! Omvärldsanalys är grunden för att skapa förutsättning för väl underbyggda beslut. Fortbilda, Samverka, skapa nätverk och initiera dialog.

”Intern aktivismen”
Till slut ett citat från min son Alexanders bok ALLA BEHÖVER NÄRHET . ”Det är inne i organisationer och system vi gör mest nytta. Inne i systemen kan stora förändringar bli verklighet. Extern aktivismen- demonstrationer, aktioner och debattartiklar – behövs för att initiera förändring, men intern aktivismen – inne i byråkratin måste till för att ändra visioner och planer, finansieringsmodeller, lagstiftning och utbildning”. Det roliga är att han ger sin mor som ett exempel som djuromsorgsansvarig inom Slakteriförbundet på 80- 90-talet.
LRF:s hantering av frågan av antibiotika till djur. är ett exempel på intern aktivismen. LRF svarade upp på ett mediadrev kring 30 ton antibiotika till friska djur i Sverige 1981. LRF formade en antibiotikapolicy som strävade mot en restriktiv och kontrollerad användning av antibiotika till djur. Redan samma år bad LRF ansvariga myndigheten Jordbruksnämnden att förbjuda antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte.men fick nej efter två år. 1984 bad LRF regeringen om ett förbud och så blev det. Det var ett världsunikt ställningstagande. Kampen mot antibiotikaresistens är en av våra stora utmaningar. Sverige ska behålla sitt goda läge och påverka övriga världen att det går att producera effektivt utan generell förbyggande antibiotikabehandling i djurhållningen. Friska djur behöver inte antibiotika.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.