Kött, kött, kött

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

”Mindre, men bättre kött” var och är budskapet från föreningen Vi Konsumenter när vi tog tag i frågan redan 2011. Vår debattartikel ”Att äta mindre kött är allas ansvar” publicerades i SvD i februari 2014 – för drygt tre år sedan. Och köttdebatten har fortsatt med hög intensitet. Gunnar Rundgren och Ann-Helen Meyer von Bremens debattinlägg i Svenska Dagbladet, 10 augusti, ”Bättre för klimatet med fler betesdjur” har rört upp mycket känslor. Om man skriver att ”Det bästa alternativet till intensivuppfött nötkött är inte kyckling eller sojaprotein utan naturbeteskött. Det bästa alternativet till en intensifierad mjölkproduktion är inte havredryck eller läsk utan betesbaserad mjölk” så är det klart att motkrafterna mobiliserar. Veganer, Mat – och miljöinformation, Oatly m fl kan väl knappast acceptera att hållandet av nötkreatur och får i någon form kan vara en positiv klimatåtgärd. Chalmers har i tidigare debattartikel i SvD pekat ut nötköttet som den största miljöboven. Och kycklingbranschen ordnar en hållbarhetsbrunch den 23 augusti!!

Jag läser också ett inlägg från Javier Godar, från Stockholm Environment Institute, som pekar ut nötkreaturen som huvudorsaken till skövlingen av regnskogen. Att bli vegetarian skulle kunna halvera de mat-relaterade utsläppen per capita säger Godar. Elin Röös, SLU (Köttguidens skapare) och Maria Nordborg, Chalmers skriver som replik i SvD: ”Det finns inga studier, gamla eller nya, som stöder påståendet att svenska naturbetesmarker generellt sett kan lagra in så mycket kol att det kan kompensera för idisslarnas metangasutsläpp. I en klok diskussion måste idisslarnas växthusgasutsläpp vägas mot de fördelar som betesbaserad livsmedelsproduktion innebär”. Och Gunnar och Ann-Helen pekar på att deras debattinlägg inte bara tar upp betesmarkernas potentiella kolinlagring. Det handlar också om djurhållningens industrialisering. Jag håller med Elin Röös när hon och Maria Nordborg klargör att man håller med Rundgren och Meyer von Bremen om att betesbaserad lamm-, nöt- och mjölkproduktion har många fördelar, inte minst vad gäller djurvälfärd och bevarandet av den biologiska mångfalden. Dessutom är grovfoderbaserad animalieproduktion resurseffektiv eftersom djuren omvandlar gräs och andra fiberrika foderråvaror som människor inte kan äta till näringsrika livsmedel. Vi får inte glömma att livsmedelstrategin faktiskt innehåller en målsättning att öka produktionen av naturbeteskött.

Världsnaturfonden, WWF gör för närvarande en utvärdering av Köttguiden. Köttguiden togs över från SLU och publicerades 2015. Kriterierna var biologisk mångfald, bekämpningsmedel, djurens välfärd och klimatet. 2016 utökades kriterierna med antibiotikaanvändning, efter tydligt önskemål från såväl konsumenter som producenter. I Finland har WWF valt en annan väg för sin köttguide. Man har bara miljökriterier inklusive näringsläckage med omtanke om Östersjön. Man har marknadsfört den tydligt ut till konsumenterna. I Sverige har det varit ganska tyst kring Köttguiden sedan maj 2016. Det är synd tycker jag. Den är trots förenklingarna en bra faktabas för valet av olika sorters kött. Att vi i Sverige skulle råda WWF att utesluta djurvälfärd och antibiotika som kriterier, ser jag som uteslutet. Jag vill se mer offensiv marknadsföring av svensk Köttguide. Jag vill gärna hitta mer naturbeteskött i butik. Hur ska regeringen stimulera till ökad produktion? Jag vill att ”svenska” mejeriföretag tydligare marknadsför att den svenska mjölken och osten mjölken kommer från kor, som betar på sommaren.

En kommentar

  1. Malin Sundmark
    Publicerad 18 augusti, 2017 at 21:17 | Permalink

    RISE har på uppdrag av Sveriges Kaninproducenter gjort en livscykelanalys map klimatpåverkan av Svenskt kaninkött under året som gått. Vi publicerade den igår, du hittar den på http://www.kaninproducenterna.se under LCA.

    Kanin ligger på en nivå likvärdig kyckling.
    Anmärkningsvärt är att om bidraget från förändrad markanvändning från sojaodlingen skulle inkluderas får kaninkött en lägre klimatpåverkan än vad kyckling har.
    Mvh Malin Sundmark
    ordförande
    Sveriges Kaninproducenter

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.