Jordbruksverket har kört över en majoritet av sina remissinstanser – fungerar den demokratiska processen?

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Klarar Jordbruksverket sina dubbla roller – att värna ett gott djurskydd och samtidigt främja en konkurrenskraftig svensk produktion? Det har uppstått en engagerad debatt kring Jordbruksverkets förslag att sänka avvänjningsåldern för smågrisar i reviderade djurskyddsföreskrifter. Stark kritik har framförts mot bristande vetenskapligt underlag. Och att verket i all hast har drivit igenom ändrade föreskrifter och inte inväntat regeringens beslut att inrätta ett vetenskapligt råd måste ifrågasättas. Det känns också som att man haft väldigt bråttom med att skicka förslaget till EU för notifiering.

En berättigad fråga är om Jordbruksverkets remisshantering tål en kritisk granskning. Djurskyddet Sverige har förtjänstfullt begärt ut samtliga remissyttranden. Det är tydligt att Jordbruksverket helt kört över huvuddelen av sina remissinstanser. När landsbygdsministern Sven-Erik Bucht fick frågan av Sofia Arkelsten (M) om samråd, intygade ministern att han var övertygad om att samrått skett enligt vedertagna regler. Visst har Jordbruksverket en lång lista över remissinstanser (konsumentorganisationer saknas), men att ge så kort tid (en månad 19 april till 22 maj) för att besvara remissen är respektlöst. Det har påpekats av många remissinstanser. Framför allt SLU har klagat på att det inte gets möjlighet att leta fram vetenskapligt underlag. Men inte bara den begränsade remisstiden är anmärkningsvärd. Jordbruksverket har kört över en majoritet av remissinstanserna med sitt förslag till ändrade föreskrifter. Bland de remissinstanser som avstyrkt förslaget till sänkt avvänjningsålder för smågrisar finns samtliga djurskyddsorganisationer, Veterinärförbundet, Livsmedelsverket, en majoritet av länsstyrelserna, djurskyddsinspektörernas förening och Vi Konsumenter. Inom SLU finns inte oväntat delade meningar. Men här måste man beakta inom vilken institution, som djurskyddskompetensen finns. Institutioner som svarat på grisremissen är: Institutionen för husdjurens miljö och hälsa (HMH), institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap (BVF), institutionen för husdjursgenetik (HGEN), institutionen för biosystem och teknologi (BT) samt institutionen för kliniska vetenskaper (KV). Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW) har sammanställt remissvaret samt lämnat kommentarer. På förekommen anledning tar jag mig friheten att f f a ifrågasätta BVF:s djurskyddskompetens.

När Sven- Erik Bucht i riksdagen svarar på Jens Holms (V) fråga om Jordbruksverkets agerande, svarar Bucht att han har förtroende för Jordbruksverket och att verkets förslag är bra. Och som ett brev på posten, kommer inte oväntat resonemanget om ministerstyre. Landsbygdsministern har väl ingen aning om att Jordbruksverket kört över huvuddelen av remissinstanserna. Jag har tidigare skrivit om problemen med den svenska förvaltningsmodellen. Fristående myndigheter innebär ansvar. Som medborgare känner jag oro. Myndigheter som Jordbruksverket måste hantera sitt samråd med omvärlden och intressenter på ett trovärdigt sätt. Det har man inte gjort i fallet med reviderade djurskyddsföreskrifter. Den berättigade frågan är om Jordbruksverket klarar sina dubbla roller. Och hur blir det med verkets samrådsorgan och dialoggrupper?

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.