Förtroende är knäckfrågan

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

I tidningen Jordbruksaktuellt läser jag Jordbruksverkets, Gunnar Palmqvists, försvar för förslaget om sänkt avvänjningsålder för smågrisar. Det jag saknar i artikeln är remissinstansernas uppfattning – alla de som blev överkörda. Det är inte konspiratoriskt att peka på att beslutet om vetenskapligt råd fanns när Jordbruksverket gick ut med sin remiss om ändrade djurskyddsföreskrifter. I samband med att verket i våras gick ut med förslag till nya djurskyddsföreskrifter för bete för mjölkkor, var det flera remissinstanser, som pekade på bristen av samråd med NGO:s – djurskydd, miljö och konsument. Och lika förbannat gör Jordbruksverket samma misstag en gång till. Man måste förstått att sänkt avvänjningsålder skulle ge upphov till ifrågasättande.

I veckan träffade jag Mona, veterinär, som arbetade för mig på LRF på 90-talet, som talade om Jordbruksverkets hanterande av frågan kring om djursjukvårdares rätt att lägga bedövning och anestesi m m. Jag kan inte frågan, men vet att även i det fallet, körde Jordbruksverket över en majoritet av remissinstanserna. Som ni förstår är jag både arg och oroad över Jordbruksverkets agerande. Personligen har jag tappat förtroende för en myndighet, som jag tidigare tyckte hanterade frågorna kring djurskydd och smittskydd på ett trovärdigt sätt. Jag minns exempelvis griskrisen november 2009, som resulterade i en av Jordbruksverket utarbetad djurskyddsdeklaration året efter. ”Om Jordbruksverket tappar i förtroende, så drabbar det även bönderna”. Så sa en medarbetare på Jordbruksverket, som jag talade med häromdagen. Och så är det förstås. Om den ansvariga myndigheten som ansvarar för utformande av detaljföreskrifter och kontroll tappar i förtroende förlorar hela lantbruksnäringen i förtroende. Nu har Jordbruksverket i alla fall börjat kalla in sina samrådsgrupper. Dialoggrupp djurskydd har sitt möte den 27 september och rådet för hållbar produktion och konsumtion den 24 oktober.

Även Svenskt Kött måste vara försiktigt. Så här skrev man om Jordbruksverkets förslag: ”Grunden till förslaget från Jordbruksverket baseras på vetenskapliga studier från Sveriges främsta experter på djurskydd. Studien visar att både den diande suggan och smågrisarna mår bättre av att smågrisarna avvänjs något tidigare än idag. Studien är gjord av veterinära experter från Gård & Djurhälsan, Lundens Djurhälsa och Distriktsveterinärerna. Förslaget har även granskats av experter på SLU och SVA”. Nej det var inte vetenskapliga studier som låg bakom förslaget, utan en fältstudie. Och Sveriges främsta experter på djurskydd var inte delaktiga. Stefan Gunnarsson, Leg vet, Docent, SLU och Per Wallgren, Leg Vet, Professor, SVA och SLU granskare av rapporten från fältstudien skriver i tidningen Land: Det finns inget stöd för att påstå att studien vi granskat visar att den diande suggan och smågrisarna mår bättre av att smågrisarna avvänjs tidigare än i dag. Har Svenskt Kött verkligen läst rapporten? Rubriken på debattinlägget i Land den 12 september är: ”Svenskt Kött sprider myter om avvänjning av smågrisar” Jag har fått en tweet om att texten är ändrad, men hittar ingenting på Svenskt Kötts hemsida. Ingemar Olsson, ordförande i Grisföretagarna, argumenterar i saken.

Nu har både Djurskyddet Sverige och Djurens Rätt startat namninsamlingar mot sänkt avvänjningsålder. Djurens Rätt planerar en bred uppvaktning av Jordbruksverket. Grisgeneralen (Gris Nyhetsbrev) tycker att Bo Algers, som emeritus, inte ska ge sig in i debatten. Men han är inte verkligen inte ensam om kritiken mot verkets förslag. Många forskare inom djurskydd på SLU är starkt kritiska. Sista ordet är definitivt inte sagt. Håkan Henriksson, Jordbruksverket uttalar sig i tidningen Svenska Måltider om att han är säker på att förslaget går igenom. Jag är inte lika säker.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.