Djurskydd är en konkurrensfördel

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

I tisdags ordnade Vi Konsumenter, Världsnaturfonden WWF och Djurskyddet Sverige ett seminarium: Mindre men bättre kött. Intresset var stort och vi räknade in över 60 anmälningar med en bred representation. Vi hade två budskap:
– Tumma inte på det svenska djurskyddet, som är ett viktigt mervärde för konsumenterna. Urvattnas det svenska djurskyddet kan det öppna upp för att importkött kan få en konkurrensfördel
– Det måste finnas ett politiskt ansvar för att uppfylla det som livsmedelstrategin lovar d v s en ökning av svensk matproduktion på ett hållbart sätt. De svenska miljömålen ska uppfyllas, arealen naturbetesmark ska öka och djurskyddet ska behållas på en hög nivå. Det är regeringen som äger livsmedelsstrategin.

Det fanns ett skäl för att vi bjudit in Christer Lundin från danska Landbrug och Födovarer. Han deklarerade att avsikten inte är att konkurrera med svenskt griskött, utan snarare importen av polskt och tyskt griskött. Djurvälfärdsmärkningen med ett till tre hjärtan kan mycket väl konkurrera med svensk modell med grissvansarna kvar, lösgående suggor, mer halm, större utrymme och låg antibiotikaförbrukning. För två och tre hjärtan gäller avvänjning tidigast vid 28 dagar. Vi Konsumenter är framför allt kritiska till Jordbruksverkets respektlösa hantering av nya djurskyddsföreskrifter, där smågrisavvänjning är en knäckfråga. Åsa Hagelstedt, Djurskyddet Sverige ”Vi uppmanar till att köpa svenskt, men känner nu oro för att vi inte kan lita på lagar och regler. Det här är en viktig symbolfråga. Risken finns att vi tappar förtroendet för det svenska, sade hon och varnade för att försämringar i djurskyddet kan innebära öppningar för danskt griskött på den svenska marknaden”. Åsa och jag oroar också för vad en ny djurskyddslag innebär i form av flexibilitet, målstyrning och funktionskrav. Vad betyder det för rättssäkerheten? Både djurhållare och kontrollant måste veta vad som gäller.

Christina Nordin, Näringsdepartementet tog Jordbruksverket i försvar och ansåg att man övervärderar det vetenskapliga rådets betydelse. Jordbruksverket beaktar vetenskapliga fakta ansåg Christina Nordin. Men i det här fallet är ju det just det som fallerar. Tio tunga forskare har deklarerat att det inte finns vetenskapligt stöd för att sänka avvänjningsåldern utan riskera djurvälfärd och hälsa. Anna Richert fick ändå chansen att skicka med att miljökvalitetsmålen är viktiga och att jobba med nyckeltal. Sverige borde också som Danmark kvantifiera mål för djurhälsa och djurskydd. Min förhoppning är att landsbygdsministern ändå signalerar att Jordbruksverket måste söka ökat samråd i samband med ändringar av föreskrifter (inte bara djurskydd) och projekt.

Åsa Domeij, Axfood sa det förlösande att det finns risker med att nagga förtroendet för det svenska djurskyddet i kanten. Djurskyddsaspekter, som exempelvis beteskravet, är en konkurrensfördel tillsammans med förädling och innovation. Irländarna kan tröttna på att stå för billig bulkfärs och bestämma sig för att förbättra djurvälfärden. De analyserar läget liksom man även gör i exempelvis Danmark och Tyskland, sade Åsa Domeij. Detta kändes befriande att höra eftersom jag anförde, vi mest får signaler från näringen om mervärden som merkostnader.

Ska man vara självkritisk blev väl fokus mer på bättre kött än mindre och flera hållbarhetsfrågor hanns inte med som ökad areal betesmark. Men det känns ändå som om budskapen gått fram. Vad det innebär politiskt återstår att se. Jag meddelade att Vi Konsumenter kommer vara i Almedalen även nästa år. Seminariet avslutades festligt med att Vi Konsumenter delade ut diplom till årets hållbarhetskock KC Wallberg.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.