Håkan Henrikson är Jordbruksverkets chef för främjande och förvaltning. Med anledning av diskussionen om djurskyddsregler för gris säger han på Jordbruksverkets djurskyddskonferens: ”Jag delar inte kritikernas bild, Regeringens politik ska genomföras. Vi måste se över hinder i utformningen av regler och villkor (förenkling, flexibilitet och ökad målstyrning)”. Frågan är då vilken bild som ska gälla? Vetenskap och beprövad erfarenhet? Svenska forskares bild? EFSA:s bild? Djurskyddsorganisationernas bild? Länsstyrelsernas bild? Livsmedelsverkets eller Veterinärförbundets bild? Eller Grisuppfödarnas önskemål om en tidigare avvänjning, där ingen talar om att avvänja vid 21 dagar, som Jordbruksverket i sin föreskrift ändå anger som möjligt d v s en sänkning av avvänjningsåldern med en vecka. Förslaget från Jordbruksverket är ju inte ens en förenkling. Vad ligger till grund för Jordbruksverkets bild? Detta är ett exempel. Hur kommer man i fortsättningen hantera och utvärdera vetenskapliga fakta, som kommer från det vetenskapliga rådet? Detta kommer att inrättas i december.
Jordbruksverket har på kort tid fått tre JO-anmälningar. Två stycken med anledning av djurskyddsremissen och nu en för hanteringen av behörighetsfrågorna d v s djurvårdares rätt att utföra vissa behandlingar. Partsintresse har haft stort inflytande och så känns det väl också när det gäller djurskyddsföreskrifterna för gris. Detta är inte bra för verkets förtroende. Hur känns det för en avgående GD?
Sedan finns det något som är direkt motsägelsefullt. Djurskyddskonferensens tema för förmiddagen var: ”Tillsammans för ett bättre djurskydd i hela Europa”. Det finns en rörande enighet om att implementeringen av EU:s djurskyddsdirektiv för gris har hög prioritet. Grisdirektivet 2008/120/EG innehåller mycket konkreta regler för uppfödning och hållning av gris. Det som ofta talas om är förbud mot svanskupering, men här finns också krav på grupphållning av suggor, tydliga utrymmeskrav, delvis fast golv, spaltvidd, krav på strö eller motsvarande o s v. Grundregeln är att smågrisar inte får avvänjas före 28 dagar. Det vill säga det som man verkligen kan kalla för detaljregler och som bara delvis ger möjlighet till undantag.
Som kontrast till EU:s regelverk talar näringsdepartementet och därmed också Jordbruksverket om flexibilitet, förenkling och ökad målstyrning. Rådgivning kan vara ett alternativ till bindande regler. Man hänvisar gärna till Greppa Näringen, som utan lagstöd syftar till att minska näringsläckage och användningen av bekämpningsmedel. Vi känner igen signaler från LRF, som också var en del i uppdraget till djurskyddsutredningen framför allt flexibiliteten. Detta skulle lösas genom att överlämna till Jordbruksverket att utforma detaljregler. I dag ser vi exempel på vad det kan innebära. Skräckvisionen är att Sverige närmar sig EU:s regelverk och löser djurskyddsfrågorna med kontrollprogram och rådgivningsmodeller. Då kan vi sannerligen inte lova att vi marknadsför svenskt.