I tisdags den 12 december presenterade SLU vid ett fakultetsseminarium det nya vetenskapliga rådet för djurskydd. Som hedersdoktor hade jag glädjen att närvara. Det är ett efterlängtat råd, som föreslogs redan i samband med djurskyddsutredningen 2011 (SOU 2011:75). Nu ingick rådet i regeringens livsmedelsstrategi. Enligt Jordbruksverket ska rådet vara verkets riskvärderare när det gäller djurskydd. Precis som SVA är det, när det gäller djurhälsa och smittskydd. Jordbruksverket har sista ordet när det gäller att forma förslag till och besluta om lagstiftning. Inte oväntat hänvisade Ingrid Eilertz, Jordbruksverket till regeringens uppdrag enligt livsmedelsstrategin, där vi ju inte är överens om tolkningen. Det är ett stort och brett råd med en kanske något överraskande sammansättning. Jag letar förgäves efter något pressmeddelande från SLU, som kan bekräfta att jag uppfattat sammansättningen rätt. Rådet har två handläggare. Här finns expertkompetens inte bara på djurskydd utan också på ekonomi, avel, fysiologi, teknik, arbetsmiljö och juridik. För djurskyddskompetensen står Lotta Berg, som ordförande, Linda Keeling och Margareta Steen samt djurslagskompetens på kor, gris, fjäderfä och fisk. Jan Hultgren presenteras som riskvärderare. Men jag saknar nog ändå den etiska dimensionen.
Men med den sammansättningen blir rådet en tung aktör på djurskyddsarenan. Rådet avspeglar djurskyddsfrågornas tvärvetenskapliga natur. Det intressanta är att SLU valt att inkludera annan kompetens än ”bara” djurskydd. Jordbruksverket kommer att få konkurrens när det gäller riskvärderingen, som verket tidigare hanterat genom samråd med näringen och remisshantering. Man kan väl hävda att vi är många som inte är helt nöjda med Jordbruksverkets riskvärdering och riskhantering. Detta framgår med önskvärd tydlighet i debattartikel i Svenska Dagbladet på Brännpunkt den 11 december https://www.svd.se/jordbruksverket-har-gatt-kottbranschen-till-motes. Inom djurskyddsområdet finns många intressenter- myndigheter, djurhållare, veterinärer, djurskyddsorganisationer, konsumenter, livsmedelsindustri, handel m fl. Det kommer att bli mycket intressant att se hur det vetenskapliga rådet kommer att påverka debatten och beslutsfattandet.
I samband med utvecklingen av livsmedelsstrategin uppstod en diskussion kring nuvarande djurskyddslagstiftning. Konkurrenskraftutredningen 2015 föreslog en harmonisering av svenska djurskyddsregler till EU:s nivå om det inte fanns vetenskapligt stöd för att ha en högre nivå. Vissa i debatten hävdade att djurskyddsregelverket inte byggde på vetenskap och beprövad erfarenhet. Dessutom gavs djurskyddsregelverket skulden för att Sverige tappat produktion och marknadsandelar på den svenska marknaden. Mycket har hänt sedan dess och den kritiken har väl delvis tystnat. Men ibland kommer den upp i twitterflödet eller i debatten på en deprimerande låg nivå. Inrättandet av det vetenskapliga rådet är väl ett svar på den kritiken och kritikerna borde vara nöjda. Jag hoppas och tror att Christina Nordins, Näringsdepartementet uttalande på Vi Konsumenters seminarium den 14 november, om att man övervärderar värdet av det vetenskapliga rådet kommer till skam.
En kommentar
Nu hoppas vi att det vetenskapliga rådet för djurskydd helt och fullt kan ägna sig åt just det. Det vill säga att på vetenskaplig grund bedöma djurskydds- och djurvälfärdsnivåer. Att kompromissa med ekonomi, kulturella seder och andra sociala och ekonomiska faktorer har man ju i åratal gjort på jordbruksverkets djurskyddsråd så till den grad att bedömningarna av just själva djurskyddet och djurvälfärden kommit att skymmas av många andra faktorer.
Dessutom hoppas jag på en fullständig integritet, det vill säga att ledamöterna i rådet genomför jobbet utan att titta på synpunkter och åsikter från olika intressenter. Jag hoppas att ledamöterna granskas noga, till exempel om de är medlemmar i någon djurskyddsförening, i någon lantbrukarförening eller annan intressegrupp som kan göra att deras lojalitet mot forskningsrönen i sig kan ifrågasättas. En sådan granskning är ett viktigt jobb för journalister.