I går såg jag det fantastiska programmet om Tage Danielsson på SVT öppet arkiv- rekommenderas! Titeln på programmet var som rubriken. Det var också Bo Algers förslag på rubrik till hans debattartikel i Land Lantbruk den 8 december riktat till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. I artikeln vänder sig Bo Algers till ministern och ifrågasätter att han inte utnyttjar SLU:s forskning. Den forskningen avrådde väldigt tydligt från Jordbruksverket förslag när det gäller att fastställa djurskyddsregler för gris.
”Som forskare i 40 år vid SLU undrar jag hur det kan komma sig att sådant arbete värderas så lågt att en pilotstudie med betydande vetenskapliga brister genomförd av näringen tas till intäkt för att ändra djurskyddsföreskrifter. Och att detta förfaringssätt inte väcker tvivel hos ansvarig minister” skriver Algers. Man måste väl också kräva att Jordbruksverket, LRF, Grisföretagarna och Svenskt Kött läser på ordentligt om utfallet av pilotstudien och granskarnas slutsatser. Pilotstudien visar på en oförklarad ökad dödlighet hos tidigare avvanda suggor. Utvärderarna konstaterade dessutom att ”Således finns det ingen påvisbar positiv effekt av kortad ditid på suggornas hull och välfärd, som kan uppväga den ökade risk för smågrisen som det finns med en kortare ditid.” Utöver det har utredarna uttalat sig negativt om både föreskriftsförslaget och näringens tolkning av utredningen i olika debattartiklar
Jordbruksverkets ambition att främja näringslivet verkar ha tagit sig flera konstiga uttryck. Senast på agendan finns ett fall där det uppstått en tvist om öppenhet kring ett utbildningsmaterial kring bedövning och slakt, som utarbetats av SLU. Jordbruksverket har uppfattats som stödjande för att materialet inte skulle vara offentligt. Jordbruksverket hävdar att man endast tog på sig en medlarroll. Detta inträffade redan 2012, men har blivit känt genom en vetenskaplig artikel publicerad i december 2017. Frågan är om fallet kan fogas till listan där Jordbruksverket uppfattas gå näringslivet till mötes? Tidigare fall är ju som bekant nya djurskyddsföreskrifter för gris, där Grisföretagarna har haft betydande inflytande och frågan kring behörighet hos djurvårdare, som JO-anmälts p g a att den kommersiella djursjukvården styrt utfallet. I alla händelser har Jordbruksverket ögonen på sig, vilket är bra.
Med tanke på den kommande propositionen om djurskyddslag vill jag citera en annan klok person Per Svensson politisk redaktör i DN 7 januari: ”Förutsägbara och objektivt tillämpade lagar och regler är det liberala samhällets armeringsjärn. Man ska som medborgare inte behöva gissa sig till de legala konsekvenserna av en handling. Man ska kunna kräva sin rätt och då måste rätten vara tydligt definierad. Man ska inte heller kunna muta och fjäska sig fram”. LRF har ju drivit kravet på ökad målstyrning och flexibla regler inför ny djurskyddslag. Med en dåres envishet vill jag med stöd av Per Svensson upprepa att varken djurhållare eller kontrollanter eller inte heller djuren tjänar på ett otydligt regelverk när det gäller skydd av djur. Vi måste veta vad som gäller. Ibland dras paralleller till miljöområdet, där detaljreglerna är färre. Djur är kännande varelser, som kan uppleva stress, smärta och lidande. Därför måste politikerna ta sitt ansvar för att vi med utgångpunkt från vetenskap (SLU:s vetenskapliga råd) och beprövad erfarenhet beslutar om regler som skyddar våra djur.