Gunnelas Blogg – Säker mat och djurskydd

Facebook

Twitter

Linkedin

Djurskyddslagen är som tidigare en ramlag. I regeringens förslag till djurskyddslag står i första paragrafen” Denna lag syftar till att säkerställa ett gott djurskydd och främja en god djurvälfärd och respekt för djur.” I förklaringen anges: Uttrycket djurvälfärd har
den innebörden att djuret mår bra såväl fysiskt som psykiskt. Med respekt för djur förstås medvetenheten om och erkännandet av att djur är levande och kännande varelser med vissa behov som måste visas hänsyn.I detta ligger också att djur har ett egenvärde oavsett den nytta de har för människan”

Och visst är det så att det måste vara syftet med en djurskyddslagstiftning. I lagrådsremissen hänvisas till den av riksdagen beslutade nationella livsmedelsstrategin. Men man kan inte som LRF anger, ha ett syfte med en djurskyddslagstiftning att lagstiftningen, i det här fallet djurskyddslagen, ska gå hand i hand med konkurrenskraft, lönsamhet och ökad produktion. Det blir fullkomligt orimligt, vilket jag skrivit om tidigare. Man förstår ju varifrån ryktet kom för ett tag sedan, att sådana avvägningar skulle inkluderas i djurskyddslagen. Avvägningar mellan ambitionen att tillgodose djurens behov av skydd och god djurvälfärd och kostnaden för att uppnå detta, måste som tidigare göras på detaljnivå. Det är inget nytt. Det får regeringen göra när man formar sin förordning och Jordbruksverket när man föreslår föreskrifter. Det akuta problemet är bara att Jordbruksverket, enligt mångas vår uppfattning feltolkar livsmedelsstrategin, som faktiskt säger att den svenska djurskyddsnivån inte ska sänkas.

LRF återkommer med sitt krav på målstyrning, förenkling och flexibilitet. Man anser att det skulle visa bönderna ett berättigat förtroende. Men tyvärr – jag som jobbat för Sveriges bönder i över trettio år, vet att bönder är olika. Det räcker med att läsa Sveriges Mjölkbönder Claes Jonsson påhopp på Bo Algers och mig i Land Lantbruk. Det är ytterst tveksamt om man kan säga som Johan Rockström att varenda svensk bonde som har husdjur också har ett engagemang för djurens välfärd. Visst har svenska bönder rätt att känna stolthet, men att generalisera håller inte. För det första strider kravet på målstyrning och flexibilitet mot gällande EU-förordningar och direktiv. För det andra måste rättssäkerheten tryggas för djurhållare och kontrollanter. Jag vet inte vad LRF tänker sig egentligen. Det känns som man närmar sig OIE: s allmänna koder som i sin tur lutar sig mot de engelska Five Freedoms
1. Freedom from hunger or thirst by ready access to fresh water and a diet to maintain full health and vigour
2. Freedom from discomfort by providing an appropriate environment including shelter and a comfortable resting area
3. Freedom from pain, injury or disease by prevention or rapid diagnosis and treatment
4. Freedom to express (most) normal behaviour by providing sufficient space, proper facilities and company of the animal’s own kind
5. Freedom from fear and distress by ensuring conditions and treatment which avoid mental suffering

Ponera att man säger att djuren ska ha tillräckligt med utrymme. Och hur stort är detta för växande slaktsvin eller mått för liggbås för kor? Det är klart att det finns de som av kostnadsskäl vill minimera ytorna. Regeringen har ju föreslagit att man ska behålla förprövningen. Hur ska denna fungera om det inte finns minimimått angivna vid ny – och ombyggnation.

Den 17 januari uppvaktade Djurskyddet Sverige, Djurens Rätt, Compassion i World Farming och Vi Konsumenter landsbygdsminister Sven- Erik Bucht. Uppställningen från Näringsdepartementet var god och samtalet givande. Anledningen var framför allt vår oro över Jordbruksverkets agerande. Djurens Rätt och Djurskyddet Sverige överlämnade 127 700 namnunderskrifter från medborgare som värnar grisars välfärd. Jag överlämnade synpunkter till ministern från Vi Konsumenter ( Se bilaga). Bucht välkomnade besöket och lyssnade. Han tryckte på behovet av en fungerande dialog för en fungerande demokrati. Han uppskattade att vi helst vill välja svenskt kött. Men en förutsättning är att vi kan känna trygghet att djuren har det bra i Sverige.

Vi Konsumenters uppfattning:

• Svenska konsumenter värderar djurskydd högt när man handlar mat
– Eurostat 2005 och 2016 säger samma sak – Sverige ligger i topp
– Många svenska konsumentstudier bekräftar detta World Animal Protection, 2015 KF 2016 och näringens egna konsumentenkäter.
– Svenskt djurskydd är en konkurrensfördel för svensk mat – inte en konkurrensnackdel, vilket har bekräftats av dagligvaruhandeln
• Vi välkomnar en ny djurskyddslag och en ny djurskyddsförordning som ger tydliga ramar för hur svenska djur får hanteras. Det underlättar konsumenternas val av svenska livsmedel
– Svenska konsumenter ska känna trygghet i att svensk mat är det bästa alternativet från hållbarhetssynpunkt.
– Vi Konsumenter och Sveriges Konsumenter har inte accepterat att all detaljlagstiftning överlämnas till Jordbruksverket. Det krävs ett politiskt ansvar. Djurskyddsförordningen måste innehålla tydliga baskrav för hur djur ska hållas och skötas. Denna uppfattning delas av bl. a LRF och KSLA.
– Förutsägbara och objektivt tillämpade lagar och regler är det liberala samhällets armeringsjärn. Regelverket måste vara tydligt och kunna förstås och kunna kontrolleras av såväl kontrollanter och de som ska kontrolleras. Målstyrning och flexibilitet riskerar rättsäkerheten.
• Myndigheternas trovärdighet påverkar trovärdigheten för svensk matproduktion
– Den svenska förvaltningsmodellen med fristående myndigheter innebär ett ansvar.
– Ifrågasätts myndigheternas förtroende kommer det att negativt påverka förtroendet för svenska livsmedel. Tre JO-anmälningar av Jordbruksverket är allvarligt.
– Myndighetens målsättning måste avspegla samhällets värderingar kring främjande, hållbarhet och konsumentaspekter.
– Föreskrifter och andra åtgärder kring djur och miljö ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet
– Den nationella livsmedelsstrategin om ökad livsmedelsproduktion får inte innebära att myndigheten åsidosätter sitt uppdrag kring hållbar livsmedelsproduktion.
• Samtal och dialog är en förutsättning för demokratin.
– Vi Konsumenter efterlyser ett forum för samtal/dialog kring djurskydd. I juni 2016 gjorde Vi Konsumenter tillsammans med Djurskyddet Sverige en framställan om en svensk Animal Welfare Platform. Använd det befintliga nationella djurskyddnätverket för samtal även kring nationella djurskyddsfrågor.
– Myndigheter precis som regeringen har en grundlagstiftad skyldighet att höra intressenter (remisshantering). Remissinstansernas synpunkter måste sammanställas och beaktas
– Samråd med berörda intressenter – producenter, forskare, miljö, djurskydds-och konsumentorganisationer bör ske innan förslag utformas för att skapa delaktighet och öka förutsättningarna för ett bra förslag.
– Remissinstanserna måste ges rimlig tid att formulera sina svar