Var finns den ärliga SWOT-analysen av svensk matproduktion?

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

LRF har kartlagt nationella livsmedelsstrategier i Danmark, Irland och Finland och gjort intressanta SWOT-analyser för de tre länderna. Och var hittar jag en motsvarande ärlig SWOT-analys för Sverige? Visst kan man hämta goda idéer och uppslag från andra länder, men det kanske skulle vara mer intressant att Sverige jämförde sig med Storbritannien – ett land med stor import och kampanjer för att främja brittisk mat, typ Buy Brittish! Danmark och Irland är ju stora exportörer av livsmedel, medan Finland är skicklig försvarare av hemmamarknaden med ca 80 % självförsörjning. Alla tre länderna vill öka sin produktion och satsar på ökad export. Länderna har satt upp kvantitativa mål för mat, energi och kollektiva nyttigheter. Man bedömer att det finns en ökad efterfrågan på marknaden på säker mat producerad på ett miljömässigt hållbart sätt. Djurvälfärd nämns av alla tre länder som en styrka och en möjlighet. Resurser läggs också på att skapa mer konsumentförtroende. Det är ett sätt att konkurrera på den ökade globala livsmedelsmarknaden.

Danmark har ju jobbat mycket med djurvälfärd i griskoncept typ Antonius-grisen, Englands-grisen och nu djurvälfärdsmärkningen med tre hjärtan. 25 % av den danska marknaden lär vara djurvälfärdsmärkt griskött. Enligt LRF har danskt jordbruk inte samma stöd hos politiker och allmänhet som tidigare. Man har en tilltagande opinion kring djurvälfärd och storskalighet. I sina processer kring handlingsplaner för ökad djurvälfärd har man inkluderat såväl konsument – som djurskyddsorganisationer. Något som jag nogsamt har påpekat för Jordbruksverket och LRF.

Irland har ju fantastiska naturliga förutsättningar för betesbaserad kött – och mjölkproduktion. Men tro inte att djuren är ute året runt. Inhysningen vintertid är inte enligt svensk djurskyddsstandard. Det finns ingen djurskyddstradition i Irland. Man slaktar och stympar utan bedövning och har en jätteexport av levande djur. När jag deltog i Irlands första djurskyddskonferens år 2000, skröt ordförande för Irish Farmers Union över exporten av 100 000 levande djur, samtidigt som vi i Sverige kämpande för att stoppa exporten av 1400 svenska kalvar till Holland. Konceptet Origine Green med tredje partscertifiering, som har fått brett genomslag, inkluderar hållbarhet och miljöfrågor, men inte djurvälfärd. Konsumenterna är inte inkluderade i utvecklingen av Origine Green.

Finland är ju ett kapitel för sig med sin historia och sitt breda nationella stöd för att försörja sig med inhemska livsmedel. Det finns ett starkt politiskt stöd och man har framgångsrikt använt den gemensamma jordbrukspolitiken på ett smart sätt för att gynna sina bönder. Intressant i sammanhanget är att finska WWF har utvecklat en finsk Köttguide, som inte omfattar djurvälfärd och antibiotika. Bönderna vill inte säger finska WWF.

Vad förväntar jag mig? Gör en ärlig SWOT-analys av svensk matproduktion! Inkludera i ökad omfattning konsument – miljö och djurskyddsorganisationer i det fortsatta arbetet med att utveckla den svenska matproduktionen! Sätt kvantitativa mål inte bara för ökad produktion av svensk mat utan också för hur miljö – klimat – och djurvälfärden ska uppfyllas. Det kräver utveckling av indikatorer och nyckeltal. Satsa på kommunikation av svenska mervärden. Och Jordbruksverket! Lägg inte ned konsumentrådet, bara för att det är jobbigt att möta kritiska synpunkter.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.