Ny generaldirektör och ny djurskyddslag på gång

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Det händer mycket nu. Den 16 april ska Christina Nordin tillträda som ny generaldirektör för Jordbruksverket. Vi Konsumenter bjöd ju in henne till vårt seminarium i november, för att det fanns en viss sannolikhet att hon skulle bli GD. Hon har på förekommen anledning markerat att hon vill fokusera stödutbetalningarna. Kommer detta innebära att hon kommer pruta ned aktiviteter kring djurskydd och miljö? Och hur kommer den nya styrelsen se ut? Kommer Magnus Oscarsson (KD) hamna där. Magnus som vill avveckla det allmänna beteskravet!

Och så har vi fått en proposition om en ny djurskyddslag. Lagrådet hade inte så många synpunkter. Den finns bra saker i lagen, men det saknas också en del. Jag är mest angelägen om att lag och förordning inte lämnar över all detaljlagstiftning till Jordbruksverket. Vi har ju blivit brända på det. Det utmanande är att få minst ett Alliansparti att rösta Ja. Politikerna ska veta att det finns ett stort engagemang hos medborgarna i frågan kring djurs välfärd. Det ska vara politiskt riskabelt att motsätta sig en uppdaterad och moderniserad djurskyddslag. Det var ju faktiskt Alliansregeringen som tillsatte djurskyddsutredningen, som avrapporterades 2011.

Genom tidningen Altinget fick Vi Konsumenter och Djurskyddet Sverige chansen att presentera våra förväntningar på Christina Nordin som ny generaldirektör. Redaktören hade uppmärksammat debatten kring smågrisföreskrifterna och att vi i referatet från seminariet den 14 november, hade noterat att Christina Nordin tyckte att man övervärderat rollen av det vetenskapliga rådet för djurskydd.

Vi skrev så här:
Vi förväntar oss att Jordbruksverket stöder livsmedelsstrategin i att ökningen av svensk matproduktion ska ske på ett hållbart sätt, med ett bibehållet starkt djurskydd och uppfyllande av nationella miljömål
Jordbruksverket är en nyckelmyndighet i genomförandet av den i riksdagen beslutade livsmedelsstrategin. En ökning av svensk matproduktion bygger till stor del på att den inhemska konsumtionen ökar. En viktig del är att stärka svenska mervärden, där djurskydd är ett av de viktgaste. Ett gott djurskydd är konkurrensfördel som ger vilja till merbetalning och inte en kostnad. Detta har stöd av konsumentstudier och uttalanden från detaljhandeln och slakteriföretag.

Vi förväntar oss att Jordbruksverket återupprättar förtroendet med konstruktivt samråd med viktiga samhällsintressen.
Jordbruksverket som ansvarig myndighet för djurskydd – och miljöfrågor och med konsumentnytta för ögonen måste skapa bättre dialog med det civila samhället. Hållbarhets – och djurskyddsfrågorna har stor betydelse för svenska medborgare och myndighetens trovärdighet påverkar trovärdigheten för svensk matproduktion. Skarp kritik har i olika former, bl a debattartiklar och tre JO-anmälningar, riktats mot Jordbruksverket för respektlöst korta remisstider i utarbetandet av nya djurskyddsföreskrifter och brist på samråd med berörda intressenter, djurskydd – konsument – och miljöorganisationer. Det gäller bl a för bete för mjölkkor 2016, djurskyddsregler för gris 2017 och behörighetsfrågor för djurvårdare. Att Jordbruksverkets konsumentråd inte kallats sedan mars 2016 är respektlöst mot konsumentorganisationerna.

Vi förväntar oss att Jordbruksverkets föreskrifter och andra åtgärder kring djur och miljö ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet
En betydande del av kritiken mot Jordbruksverkets förslag till nya djurskyddsföreskrifter för gris är att detta strider mot vetenskap och beprövad erfarenhet. Tio väl etablerade forskare kritiserade Jordbruksverkets förslag till sänkt avvänjningsålder för smågrisar. Även Jordbruksverkets egna faktablad anger att en sänkning av avvänjningsåldern innebär risk från djurskyddsynpunkt. På regeringens uppdrag har Lantbruksuniversitetet inrättat ett vetenskapligt råd för djurskydd. Vi förväntar oss att Jordbruksverket frekvent anlitar detta råd för riskvärdering från djurskyddsynpunkt. Detta var också något som krävdes av 60 000 namnunderskrifter och av de tio forskarna.

Vi förväntar oss att Jordbruksverkets föreskrifter är tydliga, lättförståliga och lätt kan kontrolleras
Rättsäkerheten kräver att regelverket ska kunna förstås av såväl den som kontrolleras som den som kontrollerar. Ökad målstyrning och flexibilitet ökar risken för olika tolkningar och skapar otrygghet såväl hos kontrollant och den som kontrolleras. Det stämmer inte heller överens med EU:s förordningar och direktiv.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.