”Djuren ska ha det bra”

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Alliansen tillsatte djurskyddsutredningen som avrapporterades 2011. Alliansregeringen lyckades inte prestera en proposition om ny djurskyddslag under sin mandatperiod fram till 2014. Det känns därmed ganska magstarkt när Alliansen i sin följdmotion till djurskyddslagen hävdar: ”Det ger bilden av en regering som inte tar djurskyddsfrågorna på allvar”. ”Djuren ska ha det bra” så sa alltid Eskil Erlandsson som landsbygdsminister. Så sa han också när Centerstämman för något år sedan sa nej till att släppa på det allmänna kravet på att mjölkkor ska vistas på bete sommartid. Jag tror att Eskil förstår att djurskydd är viktigt för svenska medborgare. När man läser Alliansens motion i anslutning till förslag till ny djurskyddslag känns det snarare som att målsättningen är att djurhållarna ska ha det bra. Och det är ju viktigt, men en djurskyddslag är till för djuren och inte för djurhållarna.

Känslan är att Alliansen snabbt slängt ihop en motion som ett resultat av ett antal inspel från partsintressen. Jag har t o m svårt att förstå vad man menar. Partsinlagorna och ibland också lantbrukspressen verkar också ha svårt att skilja mellan en ramlag och förordning och föreskrifter. Visst kan riksdagen göra tillkännagivanden som medskick till regeringen, men i motionen görs ganska udda nerslag. Hur kan man hävda att hjortar i vilthägn inte har någon ägare och ska undantas från lagens tillämpning? Stänger man in djur i ett hägn, så måste man ta ett ansvar för att djuren exempelvis får tillräckligt med föda. Det andra är att ett gäng bönder vill ha bort kravet på ligghall vid utedrift. I motionen förs en konstig argumentation kring att djur skulle förhindras att var ute året runt. Samma sak gäller eftersök av skadat vilt. Det är väl ingen som vill förhindra detta. Det verkar som man i förtäckta ordalag vill försvara grytanlagsprov, vilket är en verksamhet som är ytterst stressande för både grävling och hund.

Motionärerna talar om långsiktighet. Förändringar av regelverk och nya bestämmelser bör tas med stöd av forskning och beprövad erfarenhet. Regeringen bör säkerställa att en långsiktighet i lagstiftningen garanteras. Hur stämmer det med mantrat kring målstyrning och flexibilitet. Det låter bestickande, men jag undrar om de som hävdar dessa principer verkligen har tänkt igenom hur detta är tänkt att det ska fungera. Med en dåres envishet hänvisar jag till EU:s djurskyddsdirektiv, som i många avseenden har väldigt tydligt regelverk kring exempelvis utrymmeskrav. Att flera medlemsstater inte lever upp till gemensamt beslutade direktiv är upprörande, men finns det andra medlemsstater som för resonemang kring målstyrd och flexibel djurskyddslagstiftning. Om man, som jag hoppas, behåller förprövningen av djurstallar, hur ska den fungera om man ger stort utrymme för individuella lösningar. Och var finns den byggkompetens som med utgångspunkt från vetenskap och beprövad erfarenhet ska godkänna olika stallösningar. Och går det med rättssäkerheten? Jag ställde frågan i Jordbruksverkets råd för hållbarhet och produktion av livsmedel, om man kunde ge exempel på målstyrt regelverk. Den nya föreskriften för häst lär innehålla inslag av målstyrning. Men knäckfrågan är kontrollfunktionen. Vilka instruktioner kommer Jordbruksverket ge sin kontrollpersonal?

Man måste säga att det är stor skillnad på Jens Holms (V) följdmotion. Jens har verkligen lyssnat på det samlade djurskyddets inlägg i Svenska Dagbladet. Vår vädjan till alla partier i riksdagen var att inte göra partipolitik av det liggande lagförslaget. Vi fick tyvärr konstatera att Alliansen gjorde oss besvikna.

Det är visserligen första april, men synpunkterna här är inget aprilskämt.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.